DELA

Färre kvinnor kandiderar i år

I år kandiderar 88 kvinnor i lagtingsvalet, vilket motsvarar en andel på 36 procent av totala antalet kandidater. Det är den lägsta andelen kvinnor sedan år 1991.
– Man måste fråga sig varför. Det kan bero på att det politiska klimatet har blivit ganska fränt, säger landskapets jämställdhetsinspektör Vivan Nikula.
Ålands statistik och utredningsbyrå, Åsub, har sammanställt statistik över kandidaterna i höstens lagtingsval. Medan totalantalet lagtingskandidater är i stort sett oförändrat, två färre ställer upp i år än vid 2003 års val, så har proportionerna mellan kvinnor och män förskjutits betydligt. I år kandiderar 88 kvinnor jämfört med 108 år 2003, vilket innebär att deras andel av kandidaterna har sjunkit från 44 till 36 procent.
Det är den lägsta andelen sedan valet 1991.

Förebilder viktiga
Enligt jämställdhetsinspektör Vivan Nikula kan det finnas många orsaker till att kvinnor inte känner sig manade att kandidera i lagtingsvalet. Det är vanligare med kvinnliga kandidater på kommunalt plan.
– Man kan fundera på strukturerna i partierna. Alltså vem det egentligen är som bestämmer vilka frågor som är viktiga och vem är förebilder, det räcker inte alltid med en kvinnlig partiledare, säger Vivan Nikula, som berättar att det är ett långsiktigt arbete med att värva kvinnor.
– Man kan inte börja ragga kvinnliga kandidater i september när listorna snart ska in. Både liberalerna och socialdemokraterna är partier som öppet och långsiktigt jobbat med en jämnare fördelning, säger Vivan Nikula.

För höga krav
Det kan även vara så att kvinnor inte hittar tiden för ett politiskt engagemang. I dagens samhälle ställer arbetslivet stora krav på prestation.
– Därtill har många kvinnor största ansvaret för både hem och barn, så det kanske varken orkar eller hinner med mera, säger Vivan Nikula, som konstaterar att kvinnor i dag får respekt för vad de gör och inte för vad de är.
– Kvinnor kanske inte känner sig tillräckligt insatta i allting, att de borde veta mer. Men som en politiker en gång sade till mig: för en man räcker det med att vara samhällsintresserad och ha åsikter för att kandidera, säger hon.

Fler kvinnor i centern
Antalet manliga kandidater har ökat från 139 till 157. Såväl det faktiska antalet kandidater som procentandelen kvinnor har sjunkit i alla partier utom centern. Där har det fysiska antalet ökat något, även om det fortsättningsvis är lågt.
Antalet män som kandiderar har ökat inom alla partier utom frisinnad samverkan och socialdemokraterna, där de istället har minskat.
I det avgående lagtinget är nio av trettio ledamöter kvinnor.

Jämställt HUT
Förutom den nya HUT-gruppen, som ställer upp med en man och en kvinna, är det socialdemokraterna som har den jämnaste könsfördelningen, 49 procent kvinnor och 51 procent män.
Inom de övriga grupperingarna är det en majoritet män som kandiderar, från 58 procent inom liberalerna till 81 procent för Ålands framtid.

Fler kvinnor i skärgården
Jämfört med förra lagtingsvalet har antalet kvinnliga kandidater minskat på landsbygden och i Mariehamn, samtidigt som antalet män har ökat.
I skärgården har förändringen gått i motsatt riktning och regionen har därmed fått den jämnaste könsfördelningen. Av de 17 skärgårdskandidaterna är 9 kvinnor, vilket är 53 procent.

Mer statistik finns
Åsubs statistiksammanställning baseras på uppgifter som man fått från centralnämnden för lagtingsval. Mer siffror och diagram för den intresserade finns på Åsubs hemsida, www.asub.ax.
I november kommer Åsub även att publicera en statistikrapport med uppgifter om lagtings- och kommunalvalet. Den kommer bland annat att innehålla jämförelser mellan de röstberättigade, kandidaterna och de invalda beträffande fördelning på kön, ålder och region.

ANNA BJÖRKROOS

anna.bjorkroos@nyan.ax