DELA

Experten avråder från skrämselpropaganda

Redan i lågstadiet är barn nyfikna och vet mycket om rusmedel.
Lär dem ännu mer, ta upp både de negativa och positiva sidorna, uppmanar experten.
Anne Ahlefelt, projektchef på EHYT, föreningen för Förebyggande rusmedelsarbete, besökte nyligen Åland för att föreläsa om rusmedel och unga. Hon har jobbat med frågan i tio års tid och har samlat på sig kunskap.
– Jag jobbar med barn och unga från klass fem och uppåt. Jag diskuterar med dem kring rusmedel och jag tycker det är viktigt att också nå de vuxna runtomkring.
Och det är vad hon kommit till Åland för att göra, ge föräldrar och andra vuxna i barn och ungas närhet tips och råd kring hur man ska kunna påverka ungas inställning till alkohol, droger och tobak.
– Det är jätteenkelt i grund och botten, men samtidigt väldigt svårt. Det viktigaste är att man diskuterar det.

Diskussion tar bort tabun
Många vuxna är rädda för att ta upp ämnet eller känner att man gör en för stor grej av det genom att prata om det, men prata hellre mer än mindre är Anne Ahlefelts råd.
– Ju mer man diskuterar, desto mer tar man bort tabun kring det. Det är något man bör diskutera i vardagen.
Men det är viktigt hur man pratar om det. Man ska undvika pekpinnar och hålla konversationen dubbelfilig.
– Det ska vara en dialog där man visar respekt och frågar och lyssnar, säger Anne Ahlefelt.
Och ju tidigare man tar lyfter upp frågan vid matbordet, desto bättre.
– Jag har diskuterat det med min son sen han var två år. Men man bör då göra det så att det är anpassat till barnets ålder.
Hon säger att barn redan i lågstadiet är nyfikna och vet redan mycket om rusmedel.
– De funderar hemskt mycket kring de här sakerna.
Och varför de funderar? För att det är ett synligt fenomen.
– Det är viktigt att reagera på sånt som händer runt omkring en. Barnen ser folk röka, dricka och vara fulla. Det syns i tidningar, serier, film och dokumentärer. Det ska man ta upp och fundera kring ”varför gör man det här”.

Föra fram det negativa och det positiva
Och man ska vara ärlig när man förklarar, säger Anne Ahlefelt. Rusmedel används inte bara av missbrukare och samhällets bottenskrap, det är en del av vår sociala vardag.
– Man brukar framföra att rusmedel bara är illa, men man bör också berätta vad folk får ut av det som är positivt. Vuxna tar ett glas vin ibland efter en lång dag eller tillsammans med vänner för stämningens skull. Om man inte berättar vad folk ser i rusmedel kan barnen bli oroliga för att mamma och pappa kanske dricker.
Anne Ahlefelt framhåller att det är viktigt att ge svar, men nästan viktigare att ställa frågor.
– Vad de tycker och vad de har för tankar kring rusmedel. Det är lättare att gå in och ”rätta till” då. barn och unga har inga svårigheter att få information om de här sakerna, men de behöver få bolla sina tankar kring det. Genom att prata om det kan man komma åt beteende som inte är önskvärt, men också ge positiv feedback och gehör för vettiga åsikter.
Men det kommer alltid finnas unga som missbrukar. Det konstaterar hon. Men de har blivit färre.
– Dagens unga har en positiv förh%u01FBllning till sin kropp, sina liv och sin framtid. De vill ofta leva hälsosamt.

Heidi Hendersson