EU-stöd har stärkt näringslivet
EU-stöden har genererat många bestående arbetsplatser på Åland och samtidigt utvecklat de befintliga.
– Som företag ville vi höja kompetensen, säger Per Lycke, personalchef vid Optinova.
Slutrapporterna för Ålands mål 2- och 3-program samt programmet Interreg III A skärgård presenterades för media på måndagsmorgonen. Där konstateras bland annat att mål 3-programmet har haft som huvudmål att ge arbetsplatserna en kompetent och flexibel personal.
– Gapet mellan behovet och verkligheten har minskat, säger vice lantrådet Britt Lundberg (C).
Programmets finansieringsplan har under perioden 2000-2006 uppgått till cirka 10,5 miljoner euro. Av summan har Europeiska socialfonden, ESF, delfinansierat cirka 2,7 miljoner euro, landskapsregeringen cirka 4 miljoner euro och den privata sektorn cirka 3,8 miljoner euro.
– Satsningen i utbildning i arbetslivet har varit störst. Över 210.000 studietimmar har lagts ner på drygt 3.000 personer vilket ger ett kostnadssnitt på 44 euro per fortbildningstimme, säger Lundberg.
Nya arbetsplatser
Inom mål 3 har man prioriterat tre åtgärder: System för kompetenshöjning, utbildningsinsatser inom arbetslivet samt arbetsmarknadsintegrering. Totalt beviljades 41 projekt stödfinansiering varav 32 stycken finns inom den första åtgärden, åtta i den andra samt 18 i den tredje.
I mål 2-programmet 2000-2006 har totalt 11 miljoner euro betalats ut vilket utgör 93 procent av programbudgeten. Summan är sponsrad till 40 procent av EU:s regionalfond.
– Totalt har vi omsatt 15,3 miljoner euro, säger minister Jan-Erik Mattsson (C) och syftar till näringslivets och organisationernas bidrag.
Rapporten, som godkändes i fredags, visar att 113 projekt genomfördes med totalt 510 deltagande företag.
– Det genererade 141 nya och bestående arbetsplatser samt 46 nya företag, säger Mattsson.
Målsättningen har varit att bland annat att öka sysselsättningen och generera företagsetableringar vilket Mattsson tycker man lyckats med.
– Ett exempel på ett mål 3-program är det bredbandsutbygge som skett över Åland, säger han.
Svåra frågor
Ett av de företag som nyttjat bägge programmen är Finströmsbaserade Optinova. Personalchef Per Lycke säger att de 140 anställda involverats både genom innovationsstöd och utbildningshjälp.
– För oss har det varit positivt. Alla kom under perioden iväg på en utbildning som grundades på de egna önskemålen, säger han.
Totalt handlar det om 18 utbildningar och cirka 2.200 utbildningstimmar som skett under arbetstid. Utbildningarna har rört sig inom om allt från ventilation till framtidsutveckling.
– Medaljens baksida är uppföljningen av projektet. Först ska det följas upp när det är slut, sedan ett halvår senare och slutligen efter två år. Vissa frågeställningar förstår jag inte och det är svårt för en enskild anställd att se kopplingen ett par år senare, säger Lycke.
Skärgårdsframtid
Slutligen presenterades Interregprogrammet III A skärgård som ännu väntar på sitt godkännande hos landskapsregeringen. Projektet verkar över Stockholms, Egentliga Finlands och Ålands skärgårdar.
– Vi hade 50 ansökningar varav 29 gavs pengar. Av dem hade 27 åländsk anknytning, säger utredare Ralf Stolt.
Totalt gavs ett stöd om 15 miljoner euro varav EU stod för hälften, landskapsregeringen cirka 10 procent medan Sverige och Finland stod för 2,9 respektive 2,4 miljoner euro.
