Erland: Stora åländska bolag skatteplanerar
LAGTINGET. Det är inget mysterium varför den åländska skattegottgörelsen minskat drastiskt, säger Olof Erland (Lib).
– Det är bara att slå upp boksluten för de stora åländska bolagen så ser man att det finns något som heter skatteplanering.
När ålänningarna och de åländska företagen betalar mer än 0,5 procent av landets direkta skatter får Åland tillbaka överstående belopp som en flitpeng. Skatteåret 2007 var skattegottgörelsen 24 miljoner euro – för 2008 kommer summan troligen att vara nere i drygt 3 miljoner.
I sitt betänkande om landskapsbudgeten konstaterar finansutskottet att skattegottgörelsen är historiskt låg och uppmanar landskapsregeringen att analysera orsakerna till den drastiska nedgången. Finansutskottet har varken haft tid eller resurser att göra en egen utredning, säger ordförande Torbjörn Eliasson (C).
– Många i den här salen har ju frågat sig vad minskningen beror på. Därför har vi sagt att det är viktigt att landskapsregeringen utreder det här.
Samfundsskatt rasar
Noterbart är att inkomsterna från den åländska samfundsskatten sjunkit 54 procent på ett år, påpekar Roger Jansson (FS).
– Medan den i riket har minskat med minus 24 procent under samma period.
Också han efterlyser en analys – även av rikets utveckling.
Skatteplanering
Olof Erland (Lib) förstår inte ”att det ska vara så svårt att analysera skattegottgörelsen och klumpsumman”. Lösningen finns, enligt Erland, serverad på ett silverfat.
– Det är bara att slå upp boksluten för de stora åländska bolagen så ser man att det finns något som heter skatteplanering.
När till exempel Viking Line går ut med att man ska förnya sin fartygsflotta får det konsekvenser, säger Erland.
– Vid beställningen av ett fartyg som XPRSS får bolaget göra ett förmånligt avdrag i beskattningen. Vad händer? Vinsten minskar och därmed också samfundsskatten. 2008 var ett sådant år.
Att skattegottgörelsen var så hög som 35 miljoner år 2005 har också sin förklaring, säger Erland.
– Chipsen såldes.
Vill ha svar
Roger Jansson säger att det är lätt att räkna ut orsakerna till varför samfundsskatten minskat. Men han vidhåller att det behövs en analys av de skatter som räknas in i flitpengen.
– Man behöver göra en utredning av utvecklingen i riket och jämföra det med utvecklingen på Åland så att vi får ett underlag för våra fortsatta politiska ställningstaganden.
