Egentligen är jag inte rädd
I fredags intervjuade Nya Åland Ida Eriksson, 20 år från Saltvik bara någon timme innan tsunamivågen förväntades nå stranden utanför hennes fönster.
Det är mitt i natten på Hawaii och Nyan kontaktar Ida Eriksson i Waikiki via Skype. Telefonnätet är överbelastat.
– Jag är inte trött utan uppe i varv.
Hon bor i ett höghus ett par hundra meter från stranden
Sirenerna tjuter en gång i timmen och polisen kör runt på gatorna för att meddela alla att de skall söka skydd.
– Vi har blivit sagda att vara på tredje våningen eller högre eller ta oss till evakueringsplatserna.
Stilla
I vanliga fall är gatan nedanför Idas balkong full med liv den här tiden, nu är gatan tom. Bussarna kör ingen reguljär trafik utan fraktar människor till evakueringszonerna.
– Alla lyssnar på den lokala nyhetsstationen och väntar.
I övrigt ser de samma bilder från Japan som kablas ut också till de nordiska tidningarna.
Stämningen är ändå lugn, menar Ida.
– Egentligen är jag inte rädd, även om jag varit lite orolig ibland. På Åland händer ju ingenting i den här stilen, men mina kompisar från Kalifornien är vana vid jordbävningar.
På söndagen kan vi konstatera att tsunamin inte nådde Hawaii.
– Ida fick se vågen via en webbkamera och den hade bara varit någon meter, berättar Idas mamma Maria Häggblom i Saltvik.
Läs mer i papperstidningen!
