Detta är en ålänning i siffror
1.296 nya ålänningar är födda på Åland sedan 1980. 2.171 nya ålänningar har flyttat in under samma tid. Inflyttningen har alltså varit betydligt större än nativiteten. Och den ökar.
Men språket håller ställningarna rätt väl.
Ålands befolkning har ökat med 4.673 personer sedan 1980. I procent blir det 20,9. Vid senaste årsskifte var den fast bosatta befolkningen 27.456 personer.
Statistisk årsbok för Åland 2009 berättar dels varifrån alla dessa människor kommer, dels vad de talar för språk.
Det stora flertalet, 18.660 personer, är födda på Åland. 5.413 är födda i riket, 1.949 i Sverige och 1.434 är födda i en lång rad andra länder. Alla finns inte med i statistiken, men Lettland, Iran och Estland hör till stora i gruppen ”övriga”.
Ser man till språkgrupperna visar det sig att rumänska är det största språket efter svenska, 90,6 procent och finska, 5 procent. Rumänska talas av 116 personer, vilket motsvarar 0,4 procent. Så följer lettiska 115 personer, estniska 112 och engelska 99.
Statistiken listar 27 språk gruppen ”övriga”. Enligt uppgifter från Ålands fredsinstitut i somras finns det i dag på Åland 82 nationaliteter och 51 olika språk.
Stabil språkbalans
Nästan en femtedel av alla ålänningar är födda i riket. Den här andelen är nästan roande konstant. Andelen var 19,7 procent 1980. Samma var den 1990 och 2008. Däremellen förekom små, små avvikelser.
Inflyttningen från Sverige har däremot ökat med 97 procent sedan 1990 och från resten av världen med 171 procent.
Till en del har inflyttningen påverkat språkbalansen, men inte så mycket som man först kunde tro. Andelen svenskspråkiga var 1980 95,2 procent och är nu 90,6. De finskspråkigas andel har ökat från 4,4 till 5 procent under samma tid och de med annat modersmål har gått från 0,4 till 4,4 procent.
Att förändringarna, inflyttningen till trots, inte är större måste bero på att en stor del av dem som kommer från riket är finlandssvenskar.
Trogna sin kommun
Flyttningsrörelsen går inte bara till och från Åland. Det flyttas också mellan kommunerna. Ur Statistisk årsbok för Åland framgår att skärgårdskommunerna är bäst på att hålla kvar sin befolkning.
I Kumlinge är 58,1 procent av invånarna födda i kommunen. Kumlinge toppar därmed den statistiken.
Det visar sig att samtliga skärgårdskommuner utom Vårdö har behållit över hälften av sina invånare. På Vårdö är 46,5 procent födda i kommunen.
I motsatta ändan, kommuner där man har en låg andel infödda, toppar Lemland med 33,7 procent. Jomala och Mariehamn följer tätt efter. Resten av kommunerna ligger mellan 40 och 50 procent.
Vart försvinner fisken?
Nya Åland tog nyligen på ledarplats upp den svaga tillgången på färsk vildfångad fisk. Statistikboken håller med om att fisket minskar.
1990 fångades 10.042 ton fisk för försäljning. Försäljningsvärdet var 3,2 miljoner euro inflationen obeaktad. I fjol fångades 2.485 ton vild fisk, alltså en knapp fjärdedel av mängden för 18 år sedan. Försäljningsvärdet var strax över 2 miljoner euro.
Som en kuriositet kan nämnas att statistiken numera tar upp också kräftor. I fjol fångades 25.850 till ett värde av 85.000 euro.
Mycket mer
Statistisk årsbok innehåller mängder av information om samhället, näringarna, val, ekonomin. Det mesta finns där på något sätt. Vissa områden har byggts ut med åren medan andra har krympt. Så har till exempel statistiken över trädgårdsprodukter krympt till två rader: grönsaker 3,37 miljoner euro och äpplen 2,86 miljoner.
För 1991-92 fick man veta mängder och pris på lök, gurka, purjo, kinakål, äppel, jordgubbar, tomater, persilja, dill, isbergssallat och övrigt. 1991 inbringade allt detta 8,5 miljoner omräknat i euro.
Och trots EU och alla bekymmer med papperskriget har den odlade arealen ökat från 12.420 till 13.951 hektar i fjol, en ökning med 12,3 procent.
