DELA

Bitter över tingsrättsdomen

– Jag trodde inte det var sant när min advokat ringde och berättade om domslutet, säger Marko Mäki.
Mäki var den byggnadsarbetare som precis klarade sig undan väggelementet som välte vid den så kallade Kantarellen-olyckan 2004.
Under rättegången yrkade han på ersättning, men förlorade och måste nu istället betala de åtalade byggföretagens kostnader.
Den 22 mars kom domslutet med anledning av arbetsplatsolyckan som skedde i mars 2004 vid Kantarellen. Detta efter en omfattande utredning och fyra dagars rättegång.
Byggarbetaren och fyrabarnspappan Marko Mäki, som undkom det fallande väggelementet och överlevde tack vare att han råkade hämta en sopborste i rätt ögonblick, yrkade på ersättning för inkomstförlust och för sveda och värk från huvudentreprenören Allbygg.
Men Ålands tingsrätt förkastade åtalet mot byggföretaget och den ansvariga arbetsledaren och därför kan ingen ersättning betalas ut till Mäki. Eftersom han förlorade måste han istället ersätta både det åländska och åboländska företagens rättegångskostnader. Tillsammans med självrisken för sitt rättegångsbiträde blir det en summa på cirka 7.500 euro.
– Det är konstigt att psykiskt lidande inte räknas på samma sätt som fysiskt. Jag har lämnat in en mängd läkarintyg, men det verkar inte räcka. Min advokat har sagt att om jag till exempel haft ett blåmärke så skulle det ha varit ett synligt bevis och då kanske jag hade fått gehör för min sak, säger Marko Mäki som anmält missnöje mot domen.


Drabbar familjen
Han berättar att det känns som om han fått ett dubbelt straff. Först förlorade han inkomst på grund av sjukskrivning efter olyckan och nu får han därtill betala ersättning åt andra, även till dem som dömts skyldiga för brott.
– Jag hoppades ju på att åtminstone få tillbaka förlorad arbetsinkomst. Den här domen drabbar ju egentligen hela min familj. Det är svårt att förklara för min äldste son, han tror att jag gjort något fel eftersom jag måste betala, säger Marko.
Efter olyckan den 4 mars 2004 sjukskrevs han direkt i två månader.
– Alla visste ju vad jag varit med om, men har man inte varit med om något liknande själv kan man inte förstå, säger han, och berättar att redan efter några veckor var det många som frågade sig varför han var sjukskriven och uppträdde som om olyckan var glömd.
– Så efter två månader var jag tillbaka. Jag jobbade på och försökte hålla skenet uppe. Men hela händelsen snurrade på som en film i huvudet hela tiden. Från det att jag vände mig om och sedan hörde dunsen av väggen, hur jag sprang dit och krokade i vajrarna till kranen och sedan såg när väggen lyftes upp. Det kom jag inte ifrån på ett år, säger Mäki.


Självklart hjälpa kompis
– Vissa sade att jag fick skylla mig själv som gick dit och tittade på honom. Jag stod ju med ryggen emot när det hände och hade chansen att låta bli, men det var ju självklart att försöka hjälpa min kompis. Jag förstod ju inte då att han var död.
Vid julen 2004 kunde Marko inte hålla fasaden uppe längre, utan tog tag i bearbetandet av händelsen.
– Det var samtidigt skönt att få släppa ut allting. I dag mår jag bättre, men visst har jag respekt för vissa saker ännu, säger han, och berättar om hur han begärde förflyttning då väggelementen skulle börja monteras på ett bygge.


Hoppas på ny rättegång
Även vd:n och arbetsledaren för det åboländska elementföretaget, som båda dömdes till bötesstraff som skyldiga till arbetarskyddsbrott och dödsvållande, har anmält missnöje med domen.
– Jag trodde inte de skulle överklaga, de fick ju så lätta straff, men de fick en stämpel på sig. De borde ha fått straff som svidit lite, så kanske de skulle ha ändrat rutinerna. Det är lite konstigt att Allbygg frikändes helt, de var ju ändå huvudentreprenör. Har de inte alls ansvar för sina arbetare eller?, undrar Marko.
Ärendet kommer så småningom att tas upp för ny prövning i Åbo hovrätt. Marko Mäki hoppas på en ny riktig rättegång där och inte att man bara dömer på basen av handlingarna från tingsrätten.

ANNA BJÖRKROOS

anna.bjorkroos@nyan.ax

tfn 528 463

Arkivfoto: STEFAN ÖHBERG

stefan.ohberg@nyan.ax