Bakvänd ordning när beslut om danaarv togs
Det stora danaarvet efter Olof ”Böjs-Olle” Bergman i Jomala har orsakat mycket rådd och motsättningar både bland tjänstemän och politiker i landskapet.
Orsaken var att alltsammans började i fel ända.
Nya Åland har i två artiklar berättat om kampen om danaarvet på 1,035 miljoner euro efter Olof Bergman i Jomala, ”Böjsarn” eller ”Böjs-Olle” kallad.
Han dog i fjol utan arvingar och arvet gick lagenligt till landskapet. Det har varit kutym att danaarv efter anhållan från den avlidnes hemkommun har överlåtits till kommunen i sådana här fall, men i augusti 2008 fattade landskapsregeringen beslut på enskild överläggning av kansliminister Roger Eriksson (Lib) om nya principer för hur danaarv ska hanteras. Där skrivs tydligt att landskapet kan behålla delar av danaarvet om det finns särskilda skäl. Föredragande var förra administrationschefen Susanne Björkholm.
Först i lagtinget
Trots att nya principer hade antagits anhöll landskapets finansavdelning om lagtingets befullmäktigande för att överföra arvet till Jomala kommun i samband med budgeten för 2010. Detta skedde i slutet av 2009.
Enligt principerna överlåts ett danaarv till kommunen först efter att kommunen anhållit om det och också angett till vilket socialt eller kulturellt ändamål danaarvet ska användas till. När lagtinget fattade sitt beslut hade Jomala inte anhållit om att få det. Anhållan kom först i mitten av februari i år – och där angavs inte heller vad arvet ska användas till.
Enligt principerna ska utlåtande begäras från landskapets olika byråer ifall det finns särskilda skäl att behålla hela eller delar av danaarvet. Både miljöbyrån och skogsbruksbyrån argumenterade kraftfull för att sådana skäl fanns för arvet efter Olof Bergman – två markskiften borde undantas eftersom de innehöll skyddsvärd gammelskog för naturskyddsändamål och guckuskobestånd.
Gick till kommunen
Förra veckan överlade hela landskapsregeringen om vilket beslut som skulle fattas om danaarvet. Resultatet kunde ses i det beslut som fattades i tisdags av kansliminister Roger Eriksson (Lib) – att danaarvet överläts i sin helhet till Jomala kommun utom ett mindre penningbelopp som överläts till en person som stått nära den avlidne. Orsaken var uppenbarligen det tidiga lagtingsbeslutet.
Med andra ord: Den givna beslutsordningen följdes inte, det två år gamla principdokumentet följdes inte, kommunen kom in med sin anhållan efter lagtingets beslut och något användningsändamål har fortfarande inte angetts.
I gåvobrevet
Administrationschef Sören Silverström berättar att miljöminister Katrin Sjögren (Lib) har fått i uppdrag att kontakta Jomala och försöka få kommunen att beakta markområdenas naturvärden.
– Enligt de villkor som landskapsregeringen ställer i beslutet måste det nog framgå i gåvobrevet till vilket socialt och kulturellt ändamål kommunen vill använda arvet, säger han.
