Bakom kulisserna på ESC
För en vecka sedan befann han sig bakom kulisserna under Eurovisionsfinalen, Eurovision Song Contest, i Helsingfors. I dag berättar Seppo Sarkkinen, fotograf på YLE, om stressen, stämningen och stjärnornas hemligheter.
– Det var tungt och fascinerande och intressant. Allt på samma gång, säger Seppo Sarkkinen och ler.
Han sitter tillbakalutad i en stol utanför huset i Lemland Vesteränga, där han bor med hustrun Titte Törnroth-Sarkkinen och därifrån han pendlar till jobbet i Helsingfors.
Det är svårt att tänka sig att han bara för en vecka sedan befann sig mitt i schlagersmeten i Helsingfors.
Som bildredaktör på kanalen som filmade evenemanget fick Seppo Sarkkinen en unik inblick i produktionen. Med sin kamera dokumenterade han allt från presskonferenser till stressen i kontrollrummet under tevesändningen.
– Jag vet inte hur många bilder jag tog. Men det måste vara tusentals.
Långa dagar
Redan två veckor före den stora finalen anlände de första artisterna till Helsingfors och festen kunde börja. Evenemanget krävde en nästan övermänsklig arbetsinsats från de finländska arrangörernas sida.
Seppo Sarkkinen jobbade ofta 15-16 timmar i sträck. Med en publik på 100 miljoner tittare måste allting klaffa perfekt.
– Alla ville göra sitt bästa. Man fick ingen andra chans om sändningen skulle misslyckas, säger han.
Men det blev nästan för mycket av det goda.
– Till sist visste jag inte vilken dag det var.
Träffade stjärnorna
Seppo Sarkkinen hade tillträde till både green room, presskonferenser och backstage under den stora finalen. Han fick känna på den nervösa stämningen och lättnaden när allt var över.
– De flesta artisterna jublade efter att de uppträtt, men Ola Salo var mycket besviken. Det berodde nog på att det dröjde någon sekund innan plattan han lade sig på började snurra.
De tävlande hade olika sätt att förbereda sig inför sitt nummer, men alla var mycket koncentrerade. Seppo Sarkkinen minns särskilt en av deltagarna.
– Ungerns Magdi Rúzsa stod och blundade i ett hörn. Och hon grät och grät efteråt.
Seppo Sarkkinens personliga favorit var Kenan från Turkiet.
– Han kramade varenda tekniker efter sändningen. Det var en riktig människa, så full av värme och positiv energi.
Nöjd
Seppo Sarkkinen är nöjd med hela tävlingen och sin insats. Det enda som kunde ha varit bättre är hans fysik.
– Jag hade attityden, erfarenheten och kunskapen. Men hade jag haft en 20-årings kropp skulle jag ha orkat med allt roligt som hände även utanför jobbet (skratt).
Seppo Sarkkinens spontana reaktion på frågan om han hoppas på en finländsk seger i Serbien nästa år är ett snabbt nej. Men efter att ha funderat en stund ångrar han sig.
– Varför inte. Nu har vi ju visat att vi klarar av att ordna tävlingen.
