Åsub ska ge konkreta skatteexempel
I höst ska Åsub, Ålands statistik- och utredningsbyrå, ta itu med sitt största uppdrag hittills – att visa konkreta exempel på vilka följderna skulle bli ifall all skattelagstiftningsbehörighet överfördes till Åland.
I går överlät den parlamentariska skattekommittén sitt utlåtande till landskapsregeringen. Kommittén har jobbat idogt med uppdraget i ett helt år, haft tretton möten och hört en lång rad skatteexperter, företrädare för näringslivet och studerat olika utredningar.
Överens – så gott som
Alla partier är överens om att lagstiftningsbehörigheten bör öka på beskattningsområdet. Däremot finns det lite olika uppfattningar om hur snabbt, och på vilket kunskapsunderlag, besluten ska tas.
Därför har partierna enats om en kompromiss: Alla är för ökad behörighet för att Åland ska kunna driva en aktiv näringspolitik, men för att följderna ska bli tydliga för alla ålänningar har man enats om att ge Åsub i uppdrag att genom olika simuleringar visa vilka följderna skulle bli. Simuleringarna gäller att hela skattebehörigheten överförs till landskapet och att avräkningsbeloppet och skattegottgörelsen försvinner som en följd av det.
Den skatt som bärs upp på Åland och som går till staten skulle alltså tillfalla landskapet.
Vad kostar det?
Följande utgångspunkter ska gälla i Åsub-utredningen:
Möjligheten till extra anslag och särskilda bidrag kvarstår.
Kostnader för att bygga upp och driva egen skatteadministration.
Alla näringspolitiska stöd sker via landskapet, antingen via budgeten eller genom olika skatteåtgärder.
Inverkan av hög- respektive lågkonjunktur inom olika branscher och på arbetsmarknaden.
Socialfondslagstiftningen ska kvarstå som rikets behörighet.
Inom sjöfarten utgår man från nettolönesystemet för alla fartyg registrerade på Åland.
I simuleringarna ska effekterna av olika justeringar både av direkt och indirekt beskattning visas. Utredningen ska också visa vad som händer om ingen förändring vidtas. Simuleringarna ska göras på en tioårsperiod.
Minst 20 ledamöter
Åsubs arbete beräknas ta ungefär ett halvår.
– Sedan ska lagtinget debattera och sen ska ärendet föras vidare till riket. Men för att vi ska kunna göra det måste minst 20 ledamöter, två tredjedelar av lagtinget, stöda ett skatteövertagande. Det är viktigt med maximal enighet innan landskapet börjar förhandla med riket, påpekade kommitténs ordförande Lasse Wiklöf (s).
Som av en händelse besöker Juhani Turunen från finansministeriet i Helsingfors Åland i dag tisdag och får då förstahandsinformation.
Liberaler och socialdemokrater vill skynda mera långsamt än övriga partier. Liberalerna vill ha mera fakta, medan obundna ser Åsub-utredningen mest som ett pedagogiskt redskap.
– Jag är övertygad om att det finns ålänningar som inte tror att det är någon bra idé att överta någon skattebehörighet alls. Därför är det viktigt att Ålands mest seriösa utredningsinstans gör jobbet, sa Lasse Wiklöf.
”Blanda inte ihop”
En reporter från Helsingin Sanomat undrade på pressinformationen i går om kommittéutredning var ett steg på väg mot självständighet. Detta förnekades med kraft av flera partier.
– Blanda inte ihop självstyrelse och självständighet, sa Torbjörn Eliasson (c).
Lasse Wiklöf tog till ett talande exempel för att belysa skillnaden mellan Ålands och rikets näringsstruktur och behovet av skattebehörighet som en följd av den.
– När Cinderella med 400 arbetsplatser flaggades ut till Sverige var det samma sak som att 80.000 arbetsplatser skulle ha flaggats ut från Finland. Nog skulle det ha fått regering och riksdag att reagera, i synnerhet om de inte skulle ha förfogat över skatteinstrumentet själva.
”Berör alla”
Lantrådet Roger Nordlund (c) såg fram emot att få se de olika simuleringarna i utredningen som väntas bli klar någon gång i vår.
– Framför allt har medborgarna rätt att veta vad ett skatteövertagande skulle innebära. Det här berör alla människors vardag och verklighet.
För ännu återstår den stora frågan: Hur ska skattepengarna användas ifall Åland får ta över behörigheten?
