Åland och EU utreds i riksdagen och hos presidenten Kan särrättigheterna försvinna?
Vad händer om EUs nya grundfördrag träder i kraft och Ålands lagting har sagt nej? Är Åland överhuvudtaget med i EU i så fall. Om Åland är med, hur blir det med de speciallösningar som i tiden förhandlades fram?
Det finns en hel del oklarheter just nu vad gäller Åland och EU. Det här är något som man nu diskuterar dels i riksdagens grundlagsutskott, dels utreder på presidentens kansli.
Lantrådet Roger Nordlund (c) och talman Barbro Sundback (s) hördes i går av grundlagsutskottet med anledning av lagtingets motion om att Åland vill ha ökat inflytande på EU-frågar. I första hand vill man ha Åland som en egen valkrets i EU-val så att Åland får en plats i EU-parlamentet.
– Litet klarnade väl problemen, men det är väldigt svårt för riksdagsledamöterna att förstå att de företrädare vi är med och väljer in i EU-parlamentet inte företräder Åland fullt ut, säger riksdagsman Roger Jansson, som sitter med i utskottet.
Han kunde i alla fall efter mötet berätta att man skall höra ytterligare sakkunniga, även om det inte var tänkt så från början.
Han säger att frågan brådskar, eftersom Finland har gått in för att ratificera grundfördraget före årsskiftet, under Finlands EU-ordförandeskap.
– Det ställer till problem om man inte vet lagtingets inställning. Tidigare har ju de gamla fördragen funnits kvar när nya har ratificerats, men den här gången upphävs alla utom ett, Euratomavtalet.
Hur ser Ålands medlemskap ut om de gamla fördragen upphävs och Åland inte godkänner det nya?
– Enligt min uppfattning är det starkt ifrågasatt om vi är med. Vi står där med tomt bord och nya förhandlingar.
Tidigare har det om EU-fördragen sagts att i det fall Åland säger nej så träder de i kraft på Åland bara till den del riket har behörigheten. Men Jansson är inte säker på att situationen är densamma nu.
I vilket fall som helst tycker han att läget är bekymmersamt för såväl Finland som Åland. Därför måste regeringarna Vanhanen och Nordlund lösa en del av de praktiska problemen, som Jansson uttrycker det, för att få en positiv diskussion i lagtinget.
Komplicerat
– Jag tror alla vi har pratat med är förvånade över hur komplicerad situationen är, säger talman Barbro Sundback. Och då avser hon såväl grundlagsutskottet som president Tarja Halonen och hennes kansli.
Om Finland kan ratificera avtalet utan Ålands godkännande och vilken Ålands situation i så fall är kommer att granskas väldigt noga vid presidentens kansli, berättade Sundback efter besöket hos president Halonen i går.
– Presidenten är välinformerad om det politiska läget i lagtinget och inställningen till grundfördraget. Hon är intresserad av de juridiska aspekterna och av konsekvenserna av ett uteblivet bifall.
Med andra ord, vad som händer om Åland säger nej.
Barbro Sundback vågar inte ha en uppfattning om vad ett åländskt nej betyder.
– Jag som talman har ansvar för att försöka ro avtalet i hamn. Men naturligtvis måste lagtingets önskemål om ökat inflytande beaktas. Få se vad grundlagsutskottet kommer fram till.
Hon utgår ifrån att det måste bli en politisk lösning för att lagtinget skall ge sitt bifall till fördraget.
– Annars blir det svårt.
