Åland fick språkligt frieri
Ålands språkpolitik har inte bara blivit rumsren bland finlandssvenskarna utan också nödvändig i kampen om det svenska språkets ställning i Finland.
– Om svenska riksdagsgruppen hade en aftonbön skulle ”Tack gode Gud för Åland!” ingå, sade generalsekreterare Björn Månsson på språkdebatten i går.
Svenska riksdagsgruppen bjöd i går kväll in till en paneldebatt om svenskans ställning i Finland. Det blev en debatt där man från finlandssvenskt håll sträckte ut handen mot Åland och vädjade om språkligt stöd.
Gruppordförande Ulla-Maj Wideroos öppnade debatten med att konstatera att hon under sina totalt femton år i riksdagen aldrig tidigare har upplevt en så negativ inställning till svenskan som just nu. Enligt henne försöker man från flera håll målmedvetet minska på finlandssvenskarnas rättigheter.
Gemensam kampanj
– Det råder en anti invandrar-mentalitet, en anti finlandssvensk-mentalitet och en anti Åland-mentalitet samtidigt. Det är obehagligt och problemen är svåra att rå på, svåra att förstå och svåra att åtgärda, sade Wideroos.
– Var och en som pratar svenska i Finland behöver nu varandra.
Wideroos vill att finlandssvenskar och ålänningar nu tillsammans gör upp en strategi kring en gemensam imageförhöjande kampanj.
Behöver Åland
Gruppens generalsekreterare Björn Månsson var också han mycket tydlig med att föra fram att den åländska språkpolitiken nu behövs också på riksplanet.
– Om svenska riksdagsgruppen hade en aftonbön skulle ”Tack gode Gud för Åland!” ingå, sade han.
– När andra är lata kan man alltid lita på att Elisabeth Nauclér kämpar för svenskan i riksdagen och åländska myndigheter på andra plan. Vi behöver Åland.
Varit dåligt
De som hade kommit till debatten var inte sena att notera och applådera finlandssvenskarnas förändrade inställning till både ålänningarnas språkpolitik och till det svenska språkets ställning.
– Grattis om ni höjer kampen för svenskan, vi är många på Åland som tycker att Svenska folkpartiet har varit till och med dåligt på att försvara svenskan, sade till exempel de obundnas Gun-Mari Lindholm.
Men från åländsk sida framfördes också kritik mot SFP:s politik.
Rättsliga följder
Man ifrågasätter bland annat att SFP politiskt har valt att liera sig med de partier i riksdagen där motståndet mot svenskan är störst, att SFP accepterat att svenskan ströks som obligatorisk i studentexamen och att SFP inte arbetar aktivt för att språklagen skall ändras så att det blir rättsliga följder om den inte följs.
– Vem skall ställa krav för de svenskspråkigas räkning om inte SFP gör det, sade Barbro Sundback (S).
– Ni måste våga ta itu med språklagen.
Landshövding Peter Lindbäck varnade för att generalisera anti-mentaliteten, enligt honom handlar problemen om kostnader och om hur de begränsade resurserna skall fördelas.
– Resurserna ges naturligtvis till det som ger mest röster. Det handlar om att övertyga politikerna om att det på lång sikt går att vinna både på svenskan och på Åland, sade Lindbäck.
Utöver Wideroos och Månsson satt också riksdagsledamot Elisabeth Nauclér i panelen. Anledningen till Svenska riksdagsgruppens besök var att på plats få information om de politiskt aktuella åländska frågorna.
