Ab Rafaels vd Blomsterlund kritiserar landskapets svar
– Det vi fortsättningsvis inte förstår är att landskapet tror sig kunna komma undan sitt ansvar som producent av avfall, säger Jesper Blomsterlund vid Ab Rafael som är kritisk mot landskapsregeringens svaromål i det så kallade asfaltbråket.
Han ifrågasätter att landskapet på grund av egna försummelser försöker få rätt till fortsatt lagring av asfalten på företagets område.
Som Nya Åland skrev i onsdagens tidning har landskapsregeringen lämnat ett svaromål till tingsrätten i den process som pågår om de delvis giftiga asfaltmassorna som landskapet lagrar på Ab Rafaels mark.
Landskapet anser att det är Ab Rafael som skall stå för separeringen av ren asfalt från giftig. Landskapet anser också att de för en skälig ersättning borde få rätt att fortsätta lagra asfalt hos Ab Rafael eftersom företaget är det enda på Åland som har det miljötillstånd som krävs.
Bekänna färg
Landskapets svaromål bemöts nu av Ab Rafaels vd Jesper Blomsterlund som konstaterar att det är positivt att landskapet nu för första gången medger ett visst ansvar för massorna.
– Tidigare under hösten ifrågasatte landskapet huruvida asfaltmassorna ens var deras egendom och ansvar. Det är jättetråkigt att man skall vara tvungen att gå till domstol före landskapet börjar bekänna färg. Så borde inte vara, har man gjort fel borde man ta ansvar för det, säger Blomsterlund.
Som producent
– Det vi fortsättningsvis inte förstår är att landskapet tror sig kunna komma undan sitt ansvar som producent av avfall, fortsätter han..
– De hänvisar till att vi skulle ha ett ansvar för massorna då vi mottagit det farliga avfallet, men bortser från det faktum att det är landskapet som producerat detsamma, säger han och tillägger att ansvarsfördelningen mellan producent och mottagare klart och tydligt framgår i paragraf 4b i renhållningslagen.
Farliga ämnen
– Antag att du innehar en anläggning som har tillstånd att ta emot sopor. Någon vill mellanlagra sopor hos dig. Då soporna anländer till anläggningen sägs inget om att det är fråga om sopor med farliga ämnen, till exempel radioaktiva ämnen. Är det då den som innehar mottagningsanläggningen som är kostnadsansvarig för separeringen och hanteringen av radioaktiva avfallet, frågar sig Jesper Blomsterlund.
– Situationen är exakt den samma i detta fall.
Intern utredning
– Det mest iögonfallande med landskapets svaromål är ändå att de anser sig ha rätt att tilltvinga sig ytterligare lagringstid hos oss trots att kontraktstiden gick ut 31.10.2009, säger Blomsterlund.
– Redan år 2003 gjorde trafikavdelningen en intern utredning om behovet av att kunna hantera stenkolstjära i asfalten. År 2008 uppkom tydliga tecken på problem med landskapets asfalt, innehållande stenkolstjära. I mars 2009 påtalade vi behovet av ställningstagande från landskapets sida beträffande asfaltmassorna.
Egen förvaringsplats
– Hade de hörsammat dessa signaler så hade landskapet nu haft en egen förvaringsplats, säger Jesper Blomsterlund.
– Till följd av deras försummelser menar landskapet nu att de har rätt att kräva att vi skall hantera deras massor fram till dess att de sent omsider får sina tillstånd i skick.
Bråket mellan Ab Rafael och landskapsregeringen om asfaltmassorna och deras framtida öde avgörs av Ålands tingsrätt.
