Löfte från ministeriet: Inte sämre för Åland
Rikets hälso- och sjukvårdsreform ska inte försämra Ålands finansiella ställning.
Det säger finanssekreterare Filip Kjellberg som utgår från att en höjning av klumpsumman blir följden av reformen.
Filip Kjellberg jobbar vid finansministeriets skatteavdelning och ingår sannolikt i den grupp som från rikets sida ska förhandla med landskapsregeringen enligt den inbjudan som Nya Åland berättade om förra veckan.
Han har följt med rapporteringen om reformens följder på Åland och känner till den oro som landskapsregeringen har gett uttryck för.
Tjänstemannaberedningens huvudspår är att staten tar ansvar för finansieringen av hälso- och sjukvården och att de 15-18 landskap som bildas i riket för vårdadministrationen inte i första skedet får beskattningsrätt. Samtidigt stiftas en ny lag om ett tidsbundet tak för kommunalskatten för att undvika att invånarna beskattas hårdare än i dag.
– Tidsbundet eftersom det ur grundlagssynpunkt inte anses vara möjligt att klippa kommunernas självbestämmanderätt rakt av. Det tidsbundna taket ska hjälpa kommunerna i riket att placera sig på den nya nivån.
Åland kan, säger han, låta bli att ta i bruk taket – men då hamnar skattebetalarna i kläm.
Det är inga småsummor det handlar om på riksnivå. 10 miljarder euro, ungefär hälften av kommunalskatteintäkterna, flyttas från kommunerna till staten.
– Vi kommer alltså in i ett läge där de nominella kommunalskatteprocenterna sänks med cirka 10 procentenheter.
