Lantrådet nöjd med Ålandsskrivningarna i den säkerhetspolitiska redogörelsen
Lantrådet Veronica Thörnroos (C) är nöjd med hur Åland hanteras i den säkerhetspolitiska redogörelsen och hon är också beredd på att även Åland kan drabbas av påverkanskampanjer vid ett eventuellt Natobeslut och uppmanar alla att vara medvetna om riskerna.– Det är bra att vara medveten, men jag tycker inte man behöver vara rädd.
– Det första jag noterade är att det är en väldigt tydlig, pedagogisk och läsvärd rapport. Jag gör analysen att man har förhoppning om att den här ska ha en bredare läskrets än vanligt, säger Veronica Thörnroos.
Hon säger att hon frapperas över vissa formuleringar i det substantiella innehållet.
– Att man skriver att förtroendet för Ryssland som handelspartner har försvagats kraftigt, att Finland kommer försvara sitt territorium och invånare med med alla samhälleliga resurser som står till buds. Det är väldigt tydliga formuleringar. Man motar också Olle i grind med sin skrivning om att ett eventuellt Natomedlemskap inte förpliktar till att ha kärnvapen eller permanenta baser.
Veronica Thörnroos noterar också att en del av debatten om ett eventuellt Natomedlemskap är hemlig.
– Man skriver också ut att all info inte finns här, utan man i samband med riksdagens behandling preciserar vissa detaljer och bedömningar som inte går att ta med i den offentliga redogörelsen. Nu är jag inte helt familjär med systemet i riksdagen, men är inte det en exceptionell åtgärd? Det utmärkande för en demokrati är annars öppenhet, att alla kan ta del av debatten, men nu väljer man annorlunda, men det är säkert av goda skäl.
Bred rapport
Veronica Thörnroos betonar också att hon uppskattar bredden i rapporten.
– Den går även ner på individnivå och konstaterar att befolkningen lidit av coronapandemin i två år och att det påverkat kriståligheten. Man skriver om vikten av en trygg vardag, småbarnspedagogik, skola .. jag tycker man har tänkt på stort och smått, den lilla människan vardag, på näringslivet, samarbete, kärnvapen. Jag tycker man är väldigt tydliga.
Rapporten har också skrivningar om Åland. Hur ser du på dem?
– Jag tycker att texten och processen som beskrivs här visar att man behandlar Åland som ett subjektiv. Vi har delaktighet i processen trots att vi de facto inte har påverkningsmöjligheter, så väljer man att bjuda in oss i processen. Det är full respekt för Inrikesministeriets arbete till den delen.
Du verkar tillfreds med skrivningarna om Åland?
– Ja, absolut. Den omfattar det vi också fört fram kring demilitariseringen när vi haft möjlighet. Man har tagit det ad notam.
Hur har dialogen mellan Finland och Åland sett ut hittills?
– I förra veckan hade vi besök av en delegation på sex personer från Inrikesministeriet som hade begärt ett möte med landskapsregeringen. Det kan man se som en del i hur Åland informeras.
Veronica Thörnroos vill inte desto mera kommentera vad som diskuterades.
– Men om strax efteråt informerar om vad som har hänt i den säkerhetspolitiska miljön så är det väl inte svårt att lista ut vad som sagts, men mer än så vill jag inte säga.
Mötet var ett sätt att informera landskapsregeringen, men Veronica Thörnroos förväntar sig också att man från finländsk sida informerar ålänningarna på något vis.
– Det är inte vår sak att gå ut och tala för Finlands regering, utan regeringen måste kommunicera med ålänningarna på ett öppet och transparent sätt.
Om Finland beslutar sig för att gå med i Nato finns det stor risk för påverkanskampanjer. Hur kan Åland skydda sig mot sådant?
– Vi har lika svårt att skydda oss som alla andra. Jag tror vi kommer utsättas för cyberattacker, det är en del av den moderna krigsföringen. Vi ska inte vara förvånade om det sker. Tillika, varför skulle vi inte klara det lika bra som andra?
Det praktiska skyddsarbetet sker i samrådsdelegationen för beredskapsärenden som leds av landshövding Peter Lindbäck och som har fem undergrupper som jobbar med olika aspekter av säkerhetsläget.
– Där har man tittat över rutiner, planer och kollat att allt är uppdaterat. Där har vi jobbat på ett bra tag med att tänka över olika dimensioner.
Vad behöver den vanliga ålänningen ta i beaktande?
– Man behöver vara medveten om att säkerhetsläget är förändrat och om Finland beslutar sig för att gå med i Nato så kan man med största sannolikhet vänta cyberattacker. Exempelvis att telefonen inte fungerar normalt, eller något annat som stör det vardagliga livet. Har man medvetenhet om att det är en del av modern krigsföring, så tror jag det minskar rädslan. Har man aldrig hört talas om det så kan man bli förvånad. Det är bra att vara medveten, men jag tycker inte man behöver vara rädd.
