Kritik ska utgå från fakta – inte från generaliseringar
Igår gick över 350 amerikanska tidningar och mediehus ut i ett gemensamt försvar av journalistiken – mot president Donald Trumps attacker.
Deras meddelande? ”Vi är inte folkets fiende”.
Att vara journalist betyder inte att man alltid har rätt. Men det betyder att man i sitt arbete strävar efter att ge en faktabaserad och korrekt bild av verkligheten. Såsom man förhoppningsvis försöker göra i alla arbeten. Det som dock skiljer journalistiken från många andra yrkeskategorier är att vårt arbete varje dag läggs ut till allmän beskådan.
Texterna granskas och synas i sömmarna, lika mycket som vi förväntas granska och syna i sömmarna. Och det är bra. Vårt arbete ska väcka debatt, det ska kunna ifrågasättas och kritiseras. Men då ska det göras på grundval av fakta och relevans. Inte av förutfattade meningar om journalister eller journalistik. Inte på grund av att det anses vara ”fake news”.
Donald Trump populäriserade det numera spritt använda begreppet i samband med att han tillträdde som USA:s president. Falska nyheter. Plötsligt så återfanns alla nyheter som inte skrevs till hans fördel under den här kategorin – och dess skribenter. Och steget från att demonisera texter och artiklar till medieinstitutioner och enskilda journalister var inte långt. Mitt i allt var medierna hela folkets fiende.
”Donald Trump är inte den första amerikanska presidenten att attackera pressen eller känna sig orättvist behandlad av den. Men han är den första som verkar ha en kalkylerad och konsekvent policy av att underminera, avlegitimera och till och med utsätta pressens arbete för fara”, skriver The Guardian i en stödjande ledare till det massiva uppror som pågår bland amerikanska mediehus.
Förra veckan kom ett rop på solidaritet från tidningen The Boston Globe. ”Vi föreslår att vi går ut med en ledare den 16 augusti om farorna med administrationens attack på pressen och ber andra att publicera sina ledare på samma datum”. Deras begäran blev hörsammad. Igår gick över 350 amerikanske nyhetsmedier ut och försvarade den fria pressen i starkt formulerade opinionstexter.
”Att insistera att sanningar du inte tycker om är fake news är farligt för demokratins livsblod. Och att kalla journalister för folkets fiende är farligt, punkt.” Det skriver New York Times.
Även andra institutioner, såsom The Centre for Public integrity, som är en non-profit organisation för undersökande journalistik, gick ut med uttalande. ”Det här är första gången i centrets nästan 30-åriga historia som styrelsen känner sig manade att gå ut med en sån här deklaration. Vi uppmanar presidenten att erkänna den ansvarsfulla pressen för vad den är: en försvarare av det allmänna intresset och demokratin, en granskare av makten och en värdefull informationsresurs. Rättvis och rigorös kritik av pressen är välkommen och förväntad, men attacker som klassar den som ”folkets fiende” eller ”farlig och sjuk” är varken lämpligt eller ansvarigt”.
I USA är tongångarna extrema, tack vare den våg av legitimerat nyhetshat som Trump har startat, men även i Norden börjar begrepp som ”fake news”,
pk-media och alternativ fakta bli allt mer vedertaget. Där är det viktigt att komma ihåg att ”det kan finnas alternativa teorier eller åsikter, men inte
alternativa fakta”, som filosofen och författaren Åsa Wikforss slår fast.
Att säga att medierna per definition är opålitliga skjuter i sank alla möjligheter till konstruktiv
diskussion om de ämnen som medierna rapporterar om. Och det skadar inte bara medierna, det skadar den allmänna debatten.
”En journalists plikt är inte att bli älskad. Det är att bli läst.” Det konstaterar den brittiska publicisten Cecil King. Och han har rätt. Vår plikt är inte att bli älskade. Men att bli läst ska inte automatiskt innebära att man blir hatad.
Heidi Hendersson
