DELA

Krönika: Jag vill också ha rökledigt

Är du icke-rökare? Tänk att du jobbar på en stressig arbetsplats. Ingen rast och ingen vila. Du gnetar från morgon till kväll, men en kort lunchpaus och en liten kaffepaus.

Då har du blivit lurad.

I arbetslivet ska man vara rökare. Utan tvekan. Rökare behöver en rökpaus, om inte en gång i timmen så varannan timme. Och det har de tydligen rätt till. Rökpausen blir mellan fem och tio minuter lång, beroende på hur långt de måste gå för att hitta sin rökruta. Under dessa fem till tio minuter är det du som täcker upp och tar hand om arbetet och ser till att allting flyter på.

Om man räknar snällt används 20 minuter av varje arbetsdag till rökpaus. Det blir 100 minuter i veckan. Om man räknar att man jobbar 45 veckor i året, fem dagar i veckan blir det 75 timmar i året. Vilket motsvarar ungefär två veckor arbetstid på ett år.

Så det betyder att vi icke-rökare jobbar två veckor mer i året än rökarna.

Tycker arbetsgivarna att det är okej att man som icke-rökare på en arbetsplats går från arbetet i fem till tio minuter varannan timme för att ta en nypa frisk luft? Förutom lunchrasten och kafferasten? Skulle inte tro det.

Så i rättvisans namn borde vi icke-rökare få två veckor extra rökledigt i året, förutom semestern, för att vi håller ställningarna medan kollegorna går och tar sig en cigarrett.

Det finns förstås invändningar mot ett sådant system, främst från arbetsgivaren kan jag tro. Men då är det kanske dags för oss icke-rökare att säga ifrån och att börja ta flera och tätare pauser? Kanske alla skulle må bättre av det? Vi kan kalla det en rökpaus även om cigaretterna inte tänds.

Om du har svårt att komma ihåg att ta din rökpaus när du inte har ett nikotinbegär kan du anpassa dina pauser till varje gång rökarna går på sin rökpaus. Då sätter du dig ner (om du har ett stående eller gående jobb) eller går till kafferummet och läser en tidning. Huvudsaken är att du lämnar din post för den tid det tar att röka en cigarrett.

(Här måste jag tillägga att den rökare vi har på Nyans redaktion har lärt sig att dra i sig en cigarrett med ett bloss eftersom det egentligen aldrig finns tid för några pauser över huvud taget.)

Nina Smeds

reporter