Gröna lösningar måste vara globala
Parisavtalet har skapat en större efterfrågan på gröna lösningar. Men frågan är om avtalet faktiskt får något genomslag nu när en av världens största förorenare ser ut att dra sig ur.
I dag, tisdag, presenteras de nordiska statsministrarnas initiativ Nordic Solutions to Global Challenges, som ska lyfta fram nordiskt samarbete som lösningar till de globala hållbarhetsmålen i FN:s Agenda 2030. Norden vill ta ledarskap i frågor om samarbete för gröna lösningar, någonting som har ökat i efterfrågan efter det globala klimatavtalet i Paris.
Men samtidigt som Norden samlar sig för att staka ut vägen mot framtiden syns mörka moln vid horisonten. USA har skickat signaler om att landet inte tänker hålla det klimatavtal som slöts i Paris.
”Jag meddelar inom kort hur vi ställer oss till Parisavtalet” meddelade Donald Trump på Twitter i söndags och flera nyhetsmedier rapporterar att det lutar åt att Trump föreslår att USA inte fullföljer avtalet. Att USA troligtvis väljer att inte följa avtalet kommer inte som någon överraskning.
Det var nämligen ett av Trumps vallöften. Han har sedan han kom till makten tagit ställning för att blåsa liv i den inhemska kolindustrin och återuppta den kontroversiella metoden fracking, att spräcka marken långt under ytan för att utvinna naturgas. Tillsammans med tillsättandet av Scott Pruitt, som inte tror på den mänskliga påverkan på klimatförändringarna, som chef för miljöministeriet EPA har stegen för att distansera sig från Parisavtalet varit tydliga. Under förra veckans G7-möte i Italien diskuterades avtalet, och enligt Tysklands förbundskansler Angela Merkel var diskussionerna med USA väldigt otillfredsställande.
Huruvida Parisavtalet faktiskt har någon större effekt utan USA är i dagsläget oklart, eftersom den gröna utvecklingen redan har blivit lönsam affärsverksamhet. Men risken att andra stora länder hoppar av ökar om USA ställer sig utanför Parisavtalet.
Även om USA väljer att följa de globala utsläppsöverenkommelserna, finns risken att inte ens det kommer att räcka för att uppnå de förändringar som behövs. Klimatförändringarna syns redan, och blir svårare att bromsa ju längre tid som går.
Två av de mest synliga exemplen är smältningen av havsisen i Arktis och korallrevens död.
I dagarna kom en ny rapport som visar att Stora barriärrevet i Australien kan vara dött redan år 2040. Orsaken är att temperaturökningen i haven också ökar försurningen vilket leder till bland annat så kallad korallblekning. Fortsätter utvecklingen i världshaven uppskattar forskare att alla världens koraller kan vara döda år 2050. Försurningen påverkar också vissa växtplanktons möjlighet att överleva vilket i sin tur minskar den totala massan levande organismer i havet. Det kan bidra till att fisken förändrar sina migrationsmönster och förflyttar sig längre mot polerna där vattnet är kallare.
Issmältningen vid polerna går också snabbare än vad många forskare har räknat med. Arktis kommer att bli isfritt på sommaren så tidigt som år 2040. Tidigare uppskattningar har varit år 2070.
Konsekvenserna av det mänskliga handlandet är inte längre på en teoretisk nivå, det påverkar människor runt om i världen och effekterna av klimatförändringarna kommer bara att bli tydligare. Det nu viktigare än någonsin att inte försöka göra politiska poänger genom att misstro Parisavtalet.
Det är inte tid för att rycka på axlarna, det är tid för att knyta näven.
