Grelsbys kulturhistoriska värden är ingen nyhet
I reportage, ledare och insändare som har publicerats i Nya Åland (17.2, 18.2, 21.2, 22.2) och tidningen Åland (17.2, 18.2, 19.2, 20.2, 23.2) angående förslaget till detaljplan för Grelsby Sjukhus har flera felaktiga uppgifter och missuppfattningar publicerats och reproducerats. Såväl markägaren som ett flertal ledande politiker har därmed blivit vilseledda i sina uttalanden. Med anledning av rapporteringen och debatten kring det aktuella planärendet följer här några klargöranden.
Planprocessen
Uppfattningen att landskapsregeringen skulle ha framfört synpunkter om en så kallad k-märkning av Grelsby sjukhus först i samband med den nyligen utställda detaljplanen är felaktig. Grelsbys gamla sjukhusbyggnader (de s.k. C- och D-husen) har varit skyddade med planbestämmelser i såväl den tidigare delgeneralplanen från 2010 som i den omarbetade delgeneralplan som antogs 2015. I planbeskrivningarna beskrivs även park- och trädgårdsmiljön som historiskt värdefull.
Grelsby sjukhus kulturhistoriska värden har varit kända genom hela processen och den nuvarande ägaren var medveten om dessa då fastigheten såldes. Planbeteckningen ”k” fanns redan i den vid tidpunkten för försäljningen gällande delgeneralplanen. Inför försäljningen genomfördes en omfattande byggnadshistorisk utredning. Denna låg till grund för försäljningsprospektet som tydligt beskriver områdets historia, byggnaderna och de kulturhistoriska värdena.
För att möjliggöra den nuvarande ägarens planer för området krävdes en ändring av delgeneralplanen och därefter detaljplanering av området. Museibyrån (från och med 1.1.2016 Kulturbyrån) har i dessa processer genom samråd och yttranden hela tiden betonat vikten av att i planerna beakta och skydda Grelsby sjukhus kulturhistoriska värden.
Det skall i sammanhanget påpekas att general- och detaljplanering tillhör kommunens ansvarsområden. Det är kommunen som beslutar om utformning och antagande av dessa planer. Landskapsregeringens roll består i att delta vid samråd och avge yttranden över planernas inverkan på de värden som är av allmänt intresse för landskapet, till exempel natur- och kulturmiljövärden. Här har landskapets tjänstemän att förhålla sig till de lagar som styr hur dessa värden ska beaktas. I detta fall gäller i första hand Plan- och bygglag (2008:102).
Försättsbladet från Grelsby Sjukhus försäljningsprospekt.
Om k-märkning
Med en så kallad k-märkning avses en planbeteckning som införs i en general- eller detaljplan (se till exempel Plan- och bygglagen 27 §). Begreppet k-märkning förekommer inte i lagtexten. Till planbeteckningen hör bestämmelser som anger hur det skyddade objektet skall hanteras. Dessa bestämmelser kan utformas på olika sätt utgående från det specifika objektets förutsättningar och de värden som skall bevaras.
När det gäller Grelsby sjukhus har delgeneralplanens planbestämmelser inte hindrat fastighetsägaren från att bedriva sin verksamhet. De av kulturbyrån nu föreslagna ändringarna till detaljplaneförslaget hindrar inte heller, varken verksamhetens utveckling eller möjligheten att stycka av tomter. Dock föreslås en ändring av placeringen för några av de planerade tomterna.
Under den tid då sjukhuset var i drift förvaltades det från 1994 av ÅHS och dessförinnan av Ålands mentalvårdsförbund. De – ur kulturhistorisk synvinkel – mindre lyckade åtgärder som påtalats av den nuvarande fastighetsägaren som skyway, hisschakt och tilläggsisolering genomfördes utan museibyråns insyn i förvaltningen. Avsaknaden av bestämmelser i general- eller detaljplan medförde att denna typ av åtgärder då var möjliga att genomföra. Det nu föreslagna skyddet i detaljplan syftar bland annat till att denna typ av misstag ska kunna undvikas i framtiden. Däremot ställs inga krav på att anläggningens tidigare utseende ska återställas.
Kulturbyråns synpunkter på detaljplaneförslaget syftar till att uppmärksamma och långsiktigt skydda de för samhället viktiga kulturhistoriska värden som ännu finns på platsen. Detta innebär inte att kulturbyrån på något sätt önskar att fastighetsägaren hindras från att bedriva sin verksamhet och utveckla det gamla sjukhusområdet. Tvärtom är det en positiv sak, att en driftig entreprenör genom sin verksamhet väcker området och byggnaderna till liv. I vetenskapliga undersökningar i bland annat Sverige har det kunnat bevisas att kulturhistoriska värden generellt stärker ett områdes attraktivitet och ofta även bidrar till ett högre ekonomiskt värde på berörda fastigheter. Se till exempel projektet Kreativa Kraftfält vid Kulturmiljö Halland. Även vid Grelsby sjukhus borde de kulturhistoriska värdena betraktas som en tillgång för verksamheten snarare än ett hinder.
Patrik Söderman
T.f. överantikvarie
Kulturbyrån, enheten för kulturarvsförvaltning
