Får jordbruket betala för brexit?
Brexit och flyktingfrågan gör att EU måste omprioritera vad man satsar på.
–Att i ett sådant läge inte röra den största utgiftsposten som är jordbruket är osannolikt, säger Ålands specialmedarbetare i Bryssel, Anton Nilsson.
Nya Åland skrev i lördags att jord- och skogsbruksminister Jari Leppä (C) bedömer att följderna av att Storbritannien lämnar EU kan bli att Finlands jordbruksstöd minskar. I en intervju med FNB sade Leppä att det kan handla om till och men hundra miljoner euro.
Betyder det att också vi på Åland har magra år att vänta i det nya LBU-program som ska förhandlas fram till 2020? Vi bad Anton Nilsson i Bryssel besvara den frågan.
Han konstaterar att två faktorer leder till EU:s budget blir ansträngd: Brexit, som lämnar ett hål på 10-11 miljarder euro efter sig, och nya utgiftsposter som till exempel migrationen.
– Därför kommer man framöver att behöva prioritera. Att i ett sådant läge inte röra den största utgiftsposten som är jordbruket är osannolikt. Speciellt med tanke på alternativen är att skära i sådant som till exempel gränsöverskridande forskning och utbildning.
– Det är alltså sannolikt att jordbruksstöden från EU på ett eller annat sätt kommer att minska. På vilket sätt det kommer märkas för åländska bönder beror på flera faktorer. Dels vilka stöd det är som minskar men framför allt på vilka andra stöd än de från EU som kommer vara möjliga.
Läs mer i tisdagens Nya Åland!
