Djupsund om Åland Gallup: ”Den är professionellt utförd och har bra trovärdighet”
Åland gallup, samarbetet mellan Mats Adamczak och Nya Åland, är en opinionsundersökning som görs så bra och seriöst det bara går på Åland. Det säger statsvetarprofessor emeritus Göran Djupsund.
Tidigare i juni kritiserades Åland gallup på Nya Ålands debattsidor. Flera insändarskribenter ifrågasatte Åland gallup och menar att självrekryterande
undersökningar är raka motsatsen till hur en ”riktig” opinionsundesökning ska gå till.
Göran Djupsund, professor emeritus i statsvetenskap, som har lång erfarenhet av opinionsundersökningar i olika sammanhang, håller inte med.
Han ger en kort historisk tillbakablick. Gallupar, eller opinionsundersökningar som han hellre kallar det, uppfanns 1935 av George Gallup. Traditionellt har opinionsundersökningarna gjorts genom att välja ut ett slumpmässigt stickprov av befolkningen och be dem svara på frågor.
– Problemet med traditionella opinionsundersökningar är att ingen svarar på dem numera.
Göran Djupsund berättar om när den finlandssvenska barometern, som han var med och startade, som undersökt
finlandssvenskars vanor och åsikter under lång tid.
– När vi startade på 1990-talet och skickade ut undersökningen kunde man i det första utskicket få en svarsprocent på 45–55
procent och med en påminnelse komma upp till 60–65–70
procent. När man skickar ut en undersökning i dag kanske man får 20 procent att svara.
Det räcker inte.
SOM-institutet i Göteborg är ett etablerat opinionsinstitut
i Sverige. De skickar ut elva påminnelser för att få upp svarsprocenten. Flera av dem per brev och till slut ringer man upp människorna flera gånger. Det är både dyrt och arbetsdrygt.
På grund av kostnaden har de flesta institut i dag kombinerat ett slumpmässigt urval tillsammans med nätbaserade undersökningar – där den som vill får delta – för att få ett tillräckligt urval.
Motsatsen till seriösa undersökningar är att göra en spontangallup på gatan.
– Att fråga mannen på gatan … det är i det närmaste en värdelös undersökning eller bra underhållning.
Det här eftersom det bara är den som har starka åsikter i en fråga som svarar. Den springande punkten mellan att fråga mannen på gatan och Åland gallup, som är en självrekryterande gallup, är bortfallsanalysen och viktningen av de som svarat.
– Man måste analysera vem som svarar och jämföra den gruppen med befolkningen i gemen. Finns det för många män i jämförelse med befolkningen? För många kvinnor? För många från en viss region? Man måste analysera mot det nationella medeltalet och vikta. Det är otroligt utmanande och viktigt.
Viktningen gör att den grupp som svarat motsvarar befolkningen. Alltså, om det är väldigt få kvinnor som svarat, så ges kvinnornas svar större betydelse. På samma vis viktar man upp enligt ålder, hemort och
i jämförelse med föregående
valresultat.
– Utmaningen med Mats sätt är att det på sätt och vis är en spontangallup. De som är intresserade av sakfrågan svarar. Det kan riskera trovärdigheten. Fördelarna är att det är en ganska stor grupp som svarar. Det är 600 till 800 per gång och Mats har
varit omsorgsfull och skicklig
i att vikta grupperna. Skulle han inte göra det skulle det vara problem.
– Jag har tittat noga på hur han gör det. Det är professionellt utfört och har bra trovärdighet. Det är inte en journalistisk
produkt, utan en seriös produkt av en som jobbar med sådant här annars.
Svårt förstå
Göran Djupsund konstaterar att många har svårt att förstå det här med viktning – vilket han tycker sig se i de redan nämnda insändarna.
– Även de stora instituten, som får 1 800–2 000 svar på sina undersökningar, måste göra samma bortfallsanalys och granska representationen. Det görs med samma metodologi. Att man har över tusen som svarar säkerställer inte trovärdigheten automatiskt.
Man kan fråga efter fler faktorer att vikta, till exempel utbildning och inkomstnivå.
– Baksidan av det myntet är att man höjer tröskeln för vissa segment. Låginkomsttagare kanske inte vill svara då. Det är ett tveeggat svärd.
”Inropningsfrågor”
Eftersom politiska partier kan ställa frågor i gallupen och att olika frågor engagerar olika väljargrupper, kan det locka partier att mobilisera ”sitt folk” att delta, för att få resultat man själv vill ha.
– Men Mats viktar resultatet mot vad de tidigare svarat, så att försöka fejka, eller mobilisera eget folk … chansen att lyckas är jädrans liten, säger Göran Djupsund.
Han poängterar att Åland gallup ändå inte är någon prognos.
– Det säger inget om hur det kommer gå i oktober. Det säger något om hur det ligger till i dag. Och som helhet är den proffsigt gjord med mer än rimligt god trovärdighet.
Dyrt att förbättra
Att växla upp opinionsundersökningen till nästa nivå, med målsättningen att få ett ännu trovärdigare resultat, är både arbetsdrygt och dyrt.
– Det är ingen beredd att betala för!
– Det här är inte en strikt
vetenskaplig undersökning, men det ger en så god bild av opinionsläget som det vid den
tidpunkten är möjligt att göra.
Han konstaterar också att den som följt med samhällsdebatten och tittat på resultatet i gallupen, och kan se rörelserna i stöd och hur olika utspel orsakat förändringar.
Opinionsundersökningarna har fått ganska mycket skäll de senaste åren. Man förutsåg inte Trumps vinst i amerikanska valet och hade fel i brexit-omröstningen … Den allmänna förklaringen har varit att de väljare som stöder populistiska alternativ inte vågat eller velat berätta det i opinionsundersökningar.
– Det har inte setts som
salongsfähigt att säga att man stöder Trump eller sannfinländarna. Det här har korrigerats
i dag, när populistgrupperna blivit så stora. Det är mer salongs-
fähigt i dag. Jag tror inte det finns någon sådan snedvridning idag.
Finns det risk att potentiella populiströstare på Åland inte vågar uppge hur de ska rösta i Åland gallup?
– Ålands framtid har funnits
i eviga tider. Jag tror inte någon har hang ups med att säga att man stöder ÅF. Den enda andra grupperingen är Åländsk demokrati. Om man är beredd att
stöda dem, så tror jag att man är så trygg och säker i sin inställning att man inte är rädd för att torgföra det anonymt. Risken att det här syndromet finns i åländska sammanhang är jädrans liten.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
