Avskaffa ersättare i lagtinget
Ett lagförslag om att lagtingsledamöter som blir ministrar ska sitta kvar i lagtinget får hård kritik, både från majoritetsblocket och oppositionen.
Lagförslaget kommer från lagtingets talmanskonferense, där fem av tolv medlemmar har lämnat in en gemensam reservation.
I talmanskonferensen sitter lagtingets talman, vicetalmännen, lagtingets utskottsordföranden och en ledamot från varje parti som inte annars skulle vara representerat i talmanskonferensen.
De fem som reserverat sig mot förslaget är de två tidigare lantråden Roger Nordlund (C) och Camilla Gunell (S), Jörgen Pettersson (C), Tage Silander (MSÅ) och Stephan Toivonen (ÅD).
Talmanskonferensen föreslår flera reformer i lagtinget men det är förslaget att inte ta in lagtingsersättare för ministrarna som de fem kritiserar. De ser förslaget som ett hot mot ett fungerande demokratisk system med en tydlig maktdelning mellan lagtinget, som stiftar lagar och utser landskapsregeringen, och ministrarna.
”Maktkoncentration”
”Förslaget innebär en risk för maktkoncentration hos dem som samtidigt är ledamöter i lagtinget och landskapsregeringen”, skriver de i reservationen.
”Ett litet parlament som lagtinget är sårbart och risken för maktkoncentration betydligt mera överhängande när andelen ministrar blir så mycket större än i ett stort parlament som riksdagen.” Lagtingets roll som granskare av lagstiftningen och makten kan försvagas eftersom det behövs en ”kritisk massa av ledamöter för en verklig kontroll”.
”Dynamiken i lagtingsgrupperna skulle också förändras om ministrarna blev fullvärdiga ledamöter i grupperna. Som minister har man ingående insikt i landskapsregeringens arbete och har på så sätt ett försprång som kan leda till dominans i lagtingsgrupperna. En ledamot av landskapsregeringen kan knappast heller förväntas att i lagtinget rösta emot sina egna förslag.”
Lagändringen skulle innebära andra utmaningar för ministrarna. Det blir tungt att sköta ministeruppdragen parallellt med lagtingsarbetet. Ministrar reser mycket och det kan leda till att det uppstår tillfälliga majoriteter vid omröstningar i lagtinget när ministrar är frånvarande. Det kan leda till svårigheter att regera med en liten majoritet.
Bemanningen av lagtingets utskott, där mycket av arbetet med landskapsregeringens lagförslag görs, skulle bli svårare eftersom ministrar inte skulle kunna vara medlemmar.
Om ersättarsystemet ska slopas krävs en noggrann beredning där all konsekvenser klarläggs, skriver de fem.
Inget dubbelt arvode
Lagtingledamöter med ministerposter skulle inte få något lagtingsarvode. Talmanskonferensen föreslår också att landskapsregeringen ska bestå av högst sex ministrar plus lantrådet. Med den nuvarande lagen kan regeringen ha sju ministrar.
Ändringarna föreslås träda i kraft i november efter lagtingsvalet. Förslaget lämnades till lagtinget på fredagen och remissdebatten inleds på måndag. För en lagändring krävs en kvalificerad majoritet, alltså att att minst två tredjedelar av lagtinget röstar för den. Och det är osannolikt med tanke på att representanter för majoritetspartierna Centern och Moderat samling reserverat sig, säger Camilla Gunell till Nyan.
Jörgen Pettersson tänker i samma banor.
– Jag vill inte föregå debatten men matematiken talar för sig, säger han.
