Allt svårare hålla ihop EU
Dyrare för Finland, mindre pengar till jordbruket och regionala satsningar, men mer pengar till utbytesprogram, forskning och innovation. Förhandlingarna om EU:s långtidsbudget har startat och en sak är säker, det blir en utmaning för EU.
EU-kommissionen lade nyligen fram sitt förslag till ny långtidsbudget, för åren 2021–2027. I korthet går förslaget ut på att budgeten som helhet ökar, trots Storbritanniens utträde.
Den del som Finlands ska betala ska enligt förslaget stiga med en tiondel, vilket finländska politiker uttalat sig försiktigt positivt om.
Mer pengar ska gå till terrorismbekämpning och migration, utbytesprogram, forskning och innovation, medan jordbruksstöd och regionstöd ska skäras ner. En del av inkomstbortfallet efter brexit ska täckas genom nya inkomster, bland annat har en plastskatt diskuterats.
Stöden till jordbruket föreslås sjunka med
5 procent. Hur det här påverkar det åländska jordbruket är förstås ännu oklart, men det kommer att märkas och risken är att det är jordbrukarna som får ta den största smällen.
I förslaget ingår helt nya villkor om att rättsstatens principer måste följas för att få stöd utbetalade. Det här är en direkt pik till länder som Polen och Ungern där demokratin monteras ner – delvis med hjälp av EU-stöd. Enligt förslaget krävs inte enhällighet för att nedskärningen ska verkställas, vilket gör att ett land inte kan blockera nedskärningarna, men innan vi är där ska villkoren införas.
De växande odemokratiska elementen inom EU är ett stort problem och att villkora stöd kan vara ett sätt att mota dem i grind.
Frågan är bara vem som ska vara domare? Och kommer denna domare då också tvingas ta ställning i andra interna EU-länders problem, till exempel konflikten mellan Spanien och det självstyrande Katalonien? En konflikt som EU och medlemsländer hittills hållit sig utanför.
Det har alltid varit utmanande att få ihop långtidsbudgeten inom EU. Med det här förslaget, där budgeten föresås växa och med den politiska splittring om grundläggande värderingar som finns inom unionen, blir förhandlingarna helt säkert långdragna och svåra.
Sänkta jordbruksbidrag är en annan svår knäckfråga. Frågan är om unionen kommer att hitta en väg som alla kan godkänna – det krävs enighet för att få resultat.
Risken finns att idén om en sammanhållen europeisk union hotas allt mer – eller blir allt mer urvattnad.
