DELA

Från jordpäron till potatis

Det var ungefär den här tiden på året man förr hade potatisupptagningslov i skolorna.
Potatis var basfödan och för att bärga den behövdes många flinka händer. Nu finns det maskiner, men potatisen har kvar sin starka ställning.
Många av oss äter potatis snart sagt varje dag. Även om pasta och ris har kommit starkt så lär de inte slå potatisen, som passar till det mesta.
Men den är så tråkig, invänder en del. Grå och ful. Den man får på många matserveringar är dessutom konstigt seg.
Det händer, men då är den misshandlad. Potatisen har varit för billig för att bli hanterad med respekt. Rätt hanterad är den god. Och då handlar det om hela vägen från åkern till tallriken. Den skall inte ha hack och sår, den skall inte ligga ljust och bli grön, den skall inte ligga varmt och bli svampig, den skall kokas med salt (lyssna på Tina Nordström!) och den skall ätas nykokt.
Att koka potatis anses höra till de enklaste sysslorna i köket men för den skull får man inte fuska. Så här skall det gå till:
1 kg potatis
1-2 tsk salt/ liter vatten

Skala eller borsta jämnstora potatisar. Stora potatisar kan delas på hälften för att få samma koktid som mindre. Koka upp vattnet med saltet och lägg i potatisarna. Låt koka upp och sjud sedan på medelvärme i ca 20 minuter. Koktiden beror bl a på sort och storlek. Pröva med en sticka så att potatisen är genom kokt och känns mjuk.
Häll av vattnet och låt potatisen ånga av på den varma plattan någon minut, så blir den torr och aptitlig. Servera genast.


Pressa och stek

Ett enkelt sätt att göra potatisen litet festligare än att servera den hel är att pressa den. Pressad potatis ser man i många svenska recept och det påstås att barn, som inte är förtjusta i potatis, gärna äter den pressade varianten. Det som behövs är en potatispress och litet kraft i armarna. Och kom ihåg att potatisen skall pressas het.
Och när det blir potatis över så steker man upp den nästa dag.
Tärna potatisen, skiva en purjolök tunt och låt allt bli varmt och lätt brynt i stekpannan i litet olja eller smör. Strö på salt och svartpeppar. Den som vill hackar i en vitlöksklyfta.
Vad mer gör man av överbliven potatis? Pyttipanna eller potatissallad. Eller strimla den och bryn den i olja så den får fin färg, salta och du har din egen ”pommes frites”.
Idén är helt enkelt att inte kasta bort mat bara för att den är billig.
Och även om den är billig så kan man lägga ner litet tid på tillredning. En riktig klassiker, som har fallit ur modet de senaste decennierna är


Hasselbackspotatis

8 jämnstora potatisar (ca 600g)
2 msk smör
0,5 tsk salt
0,5 dl ströbröd

Sätt ugnen på 225 grader. Skala potatisen.
Skär den i tunna skivor men inte helt igenom. Om man lägger potatisen tex i en träsked så kan man skära utan att riskera skära igenom helt. Lägg potatisarna med den skårade sidan uppåt i en ugnssäker form. Pensla eller klicka ut smör på varje potatis. Ställ in mitt i ugnen i 25 minuter.
Ta ut formen och pensla eller klicka på ytterligare smör. Strö på salt och ströbröd. Ställ in formen i ugnen igen och baka ytterligare 20 minuter eller tills den är mjuk.
Beroende på vad man serverar den till kan man också strö på riven ost. Om man inte snålar för mycket med smör och kryddning så blir potatisen så god att den inte kräver tillbehör. Hälsosamt? Med tanke på att den tar en viss tid att tillreda så är det ingen risk att man äter hasselbackspotatis varje dag.
En klassiker till lammsteken är potatisgratängen, med inte alltför litet grädde. Men gratäng kan göras på olika sätt. Här får potatisen sällskap av andra rotsaker.


Rotsaksgratäng

6 medelstora potatisar
2-3 stora morötter
en halv rotselleri
1 gul lök
100 g ost
20 g flytande margarin
salt, vitpeppar

Hacka löken. Skala potatis och skär i tunna skivor. Skala morötter och skär i tunna skivor. Skiva rotselleri och skär i stavar. (Eller skiva 3-4 stjälkar bladselleri.) Riv osten.
Lägg ner allt detta i en ugnsäker form genom att varva de olika ingredienserna: ta ett lager i taget och salta och peppra och strö på lite ost och ringla lite margarin. Spara hälften av osten och strö på överst.
Grädda i mitten av ugnen i 175 grader i 50 minuter.
I mina hemtrakter var potatisgröten en omistlig del av potatisupptagningsmaten. Varför den av vissa kallas Ingågröt, kunde jag som bosatt i grannkommunen Sjundeå aldrig begripa. Men god är den, och blir ännu godare när man steker upp den nästa dag.


Potatisgröt

2 liter potatis
1,5 liter vatten
1 tesked salt
4-6 deciliter grovt rågmjöl

Skala potatisen och skär den i mindre bitar. Koka upp vattnet till kokpunkten, tillsätt potatisen och saltet, och koka den mjuk. Häll av kokvattnet och ta det till vara.
Mosa potatisen i kastrullen och späd ut med kokvattnet. Koka upp blandningen. Rör ned rågmjölet i moset och koka på svag värme 1/2 – 1 timme. Rör om då och då.
Servera gröten nykokt med smöröga och mjölk.