DELA

Vive la Revolution! – Eller hur man inte hamnar där

Det här handlar inte om revolution, ifall någon trodde det. Snarast hur man på bästa sätt undviker den.
Det är inte genom att återinföra klassamhället, ifall någon trodde det.
Ålandsbankens förra chefdirektör Folke Husell är inte rädd för att sticka ut hakan. I en insändare i dagens tidning kommer han med recept på hur ÅHS skall få ordning på sin ekonomi.
Eftersom den allmänna sjukvården ändå inte är gratis så kan man ta ordentligt betalt, tycker Husell. Han föreslår en taxa som är 75 procent av vad motsvarande besök hos en privat läkare kostar. För patienterna är det fortsättningsvis billigare än att gå privat, men ÅHS får in pengar så man kan anställa personal till vettiga löner och kostnaderna för den allmänna sjukvården kunde sannolikt minskas. Och skatterna sänkas?

Husell är antagligen – förhoppningsvis – ute för att provocera till debatt. Om förslaget mot förmodan är allvarligt menat så har han fötts i fel tidsålder.
Vad kostar ett besök hos en privatpraktiserande läkare? Min enda erfarenhet är gynekolog, där en rutinundersökning ca en gång per år kostar/ kostade 80 euro. Besöket tar 10 minuter. 75 procent av det är 60 euro.
Vi skall alltså betala 60 euro på hälsocentralen, tre gånger mer än i dag och överkomligt för de flesta som inte är sjuka ofta.
Men en familj med ett par barn, som drabbas av det barn brukar drabbas av och behöver läkarhjälp, en mamma som har allergiska bekymmer och behöver tittas till då och då och en pappa som skjuter sig i foten eller sträcker ryggen och behöver något mot smärtan, hur klarar den familjen sig?

Svaret från Husell är att ekonomiska svaga inte skall betala alls. Var drar han gränsen? Räcker det med att visa en tom plånbok eller måste man också avstå från semesterresan?
Men ok, vi säger att de som har ont om pengar får vården gratis.
De som har mycket pengar betalar fullt ut, vilket många redan gör genom att gå privat.
Och så har vi mellangruppen, förlorarna. Som, med den utveckling vi har i dag, i vilket fall som helst måste börja gå privat för att den allmänna sjukvården blir bara sämre.
Så vi har bara vinnare!
Och så har vi en stor, stor grupp som i det längsta skjuter upp att gå till läkare för att det är för dyrt. Och som hinner utveckla sjukdomar och krämpor som blir dyra att ta hand om för att hjälpen sätts in för sent. Men det bekymrar antagligen inte Folke Husell, för alla får ju lov att betala själv.

Blir nästa steg att alla också skall betala sin skolgång, utom de fattiga?
Folke Husell är ingalunda ensam om att tycka att var och en skall stå för sina egna kostnader. Bankdirektörskollegan Björn Wahlroos hade nyligen tankar åt det hållet, men begränsade sig till de rika.
Han nöjde sig med att dela in samhället i två klasser, Husell vill ha tre: de som lever på allmosor, de som bär upp samhället och de som slipper bry sig.
Jag har skrivit det förut. Den allmänna sjukvården har legitimitet så länge alla är med och betalar. De som betalar skall också ha rätt att utnyttja servicen på samma villkor som alla andra. För att betalningen skall vara någorlunda rättvis så måste den gå via beskattningen.
Om man går ifrån det systemet, vilket vi dessvärre redan har gjort till en del, så delar vi in medborgarna i första och andra klassens människor.
När folk av pur girighet struntar i hur andra har det, då har första steget tagits mot en revolution.

HARRIET TUOMINEN

harriet.tuominen@nyan.ax