Visst går det att satsa jämställt
Statsrådet har uppdaterat sin lista över vilka idrottsevenemang som anses vara så viktiga att sändningarna av dem ska kunna ses av alla finländare. Nu är damernas enskilda mästerskap också med. Det är en okontroversiell men ändå viktig seger för idrotten.
Frågan blossade upp ungefär för ett år sedan när Hufvudstadsbladet granskade vilka idrottsevenemang som bedöms så viktiga att de inte får läggas bakom en så kallad betalvägg. Alla finländare ska ha tillgång till mästerskap i skidor, ishockey, fotboll och friidrott samt de olympiska spelen. Damernas enskilda idrottsevenemang lyste dock med sin frånvaro vilket fick flera prominenta idrottsstjärnor att gå ut och kritisera förordningen. Också flera politiker, däribland Ålands riksdagsledamot Mats Löfström, valde ta kampen för en mer jämställd synlighet i tv-rutan.
Det gav resultat.
Från och med den första mars inkluderas nu också damernas världsmästerskap i ishockey samt Europamästerskap och världsmästerskap i fotboll i listan över idrottsevenemang som alla i landet ska ha tillgång till. Därmed är det samma som för herrarna.
Jämställdhetsminister Thomas Blomqvist (SFP) säger till Hufvudstadsbladet att förslaget att ändra förordningen har haft ett brett stöd. Han är nöjd.
– Det påverkar säkert också attityder till jämställdhetsarbetet och det är en viktig signal att idrott är lika viktigt oberoende vem som utövar den, säger han.
Det kan tyckas vara en liten sak i sammanhanget, vilka matcher eller tävlingar som ska kunna ses av alla. Men faktum är att den 14 år gamla förordningen hade inte ändrats tidigare, det var först efter att detta uppmärksammades år 2020 som det blev en förändring.
Det är dessutom en viktigare fråga än man kan tro. Synlighetens förmåga att generera intresse och i förlängningen inkomster är avgörande för idrottare som oftast lever på små marginaler. Synlighet är en förutsättning för att kunna idrotta på elitnivå.
Att synlighet ger intresse bekräftas också av Yles satsningar på världsmästerskapen för damer i både ishockey och fotboll 2019 som lockade miljonpublik. Sporten var den samma, men inramningen var mera påkostad vilket också ökade intresset. Därför är frågan om tv-förordningen mer än bara en symbolfråga.
Det är tyvärr skillnad i status för damers och herrars idrottande i dag. Filip Saxén, sportchef på Hufvudstadsbladet, exemplifierar snedvridningen genom att redogöra för röstfördelningen på fjolårets finländska idrottsgala. På listan med de 13 främsta idrottarna i Finland var bara en kvinna. Bland 33 idrottare som fick röster av landets sportjournalister var det enbart sju kvinnor.
– En orsak är förstås att damidrotten i många fall prioriterats ned eller helt bort på grund av coronapandemin under fjolåret. En annan orsak är att det fortfarande finns en utbredd syn att kvinnors idrottande är mindre värt och något som helt enkelt inte går att jämföras eller mäta med idrott som utövas av män, skriver Saxén i sin krönika.
Det är förstås en förlegad och sunkig inställning. Men så länge inte flera tar chansen att ta del av de finländska damernas idrottsprestationer (vem glömmer till exempel Amanda Rantanens mål på stopptid i den andra EM-kvalmatchen mot Skottland?) så kommer det bli allt svårare att komma över de vanföreställningar som Saxén redogör för.
Det må vara en liten delseger för jämställdheten inom idrotten, det finns mycket jobb kvar än. Men förordningen om synlighet är viktig och därför är det bra att den nu har uppdaterats för att reflektera vår tid.
Nu är det bara att bänka sig i tv-soffan.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
