Vilka värden är viktiga för ålänningarna?
Anspråkslöshet? Storhet? Artighet?
De värderingar ett land eller område baserar sin självbild på återspeglas i politiken. Här är det viktigt att titta på hur Åland placerar sig i den relativt ödmjuka nordiska skaran och om vår värdegrund verkligen bäddar för framgång och välstånd.
”Vi vill ha en framtid där våra barn kan tro på amerikansk storhet”. Det är ett citat av presidentdottern Ivanka Trump från republikanernas partikonvent förra veckan.
Byt ut ”amerikansk” mot ”finländsk” och de flesta finländare skulle sätta morgonkaffet i halsen. Att aspirera mot världsherravälde eller att vara bäst på allt ligger inte på den finländska eller nordiska kartan. Men vilka värderingar utgör egentligen byggstenar för ett framgångsrikt land?
Finland är känt för att vara ödmjukt, anspråkslöst och neutralt. Även om vi är granne med en konservativ storspelare så brukar Finland väl införlivas i den nordiska värdegrupperingen.
De nordiska länderna beskrivs ofta med en tyngdpunkt på jämställdhet, jämlikhet, artighet, tolerans, öppenhet och tillit. Om man tittar på den globala kulturkartan från 2015, kallad Inglehart-Welzel-kartan, står de nordiska länderna tydligt ut, om än med Finland som en liten avstickare från de mer individuellt självhävdande landskompisarna.
Inglehart-Welzel-kartan publicerades för första gången 2010 och baserar sig på data från en global värderingsorganisation kallad ”World Value Survey”. WWS har funnits sedan 1981 och har intervjuat mer än 400 000 människor över hela världen för att kunna utröna olika länders värderingsbyggstenar.
Värderingar har som forskningsområde fått mer uppmärksamhet inom politisk forskning de senaste åren. Det är förståeligt eftersom de värderingar som hyllas och omfattas av ett folk blir ledstjärnor i allt från beteende till politik.
Värderingar påverkar beslut och åtgärder och ligger således i kärnan av utveckling, vare sig det är mot det bättre eller det sämre.
Piers Steel, professor i psykologi och ekonomi vid universitet i Calgary har i en av de största studier som någonsin gjorts på området analyserat över 40 år av data för att etablera vad som kännetecknar ett framgångsrikt land baserat på just värderingar. Hans forskningsteam konstaterar att värden som prestation och materiell rikedom inte är en bra grund för ett lyckligt land. Däremot är samarbete och altruism positiva byggstenar.
Ett land som ger individer mycket frihet att leva sina liv som de vill är de absolut lyckligaste, men ett land som sår misstänksamhet mot främlingar och som är villig att byta frihet som säkerhet hör till den olyckligare skaran.
Om man ser tillbaka på Inglehart-Welzel-kartan så är de nordiska länderna de som håller fanan högt för värderingar som individualism och hög tillit till medmänniskor. Ryssland ligger långt till vänster på samma skala där överlevnad och säkerhet är högre prioriterat än möjligheten att leva fritt. USA befinner sig snäppet bakom Finland i den individualistiska bemärkelsen, men med mycket starkare konservativa och traditionella förtoner.
Om man får tro professor Steel så har de nordiska länderna alltså knäckt koden för vad som skapar ett framgångsrikt och lyckligt land. Här skulle det vara intressant att se var Åland placerar sig, då Finland och Sverige är de två nordiska länder som skiljer sig mest från varandra på den nordiska värderingskartan.
Kanske det vore ett uppdrag för Åsub att utröna den åländska värdegrunden? Politik är en kamp om värderingar och frågan är om de värderingar som ålänningarna omfattar faktiskt är byggstenar för ett framgångsrikt landskap? Om inte så borde vi ifrågasätta dem, kanske med detta som ledstjärna:
Vilket är det Åland vill vi att våra barn ska tro på?
