Viktigt att orka bry sig trots krigströtthet
Det är en imponerande beslutsam skara som var dag dyker upp utanför ryska konsulatet för att protestera mot Rysslands attack på Ukraina. De påminner oss om att det är viktigt att fortsätta orka bry sig.
Över 200 dagar. Varje dag. Demonstranterna utanför ryska konsulatet har inte drabbats av den ”krigströtthet” som både media och allmänheten kämpat med allteftersom Rysslands krig mot Ukraina dragit ut på tiden.
När Ryssland invaderade Ukraina den 23 februari var det på första sidor och i alla nyhetssändningar. Även på Nya Ålands redaktion satt vi in på småtimmarna och försökte formulera det ofattbara: krig i Europa. Både stora och små mediehus rapporterade live veckorna efteråt. Varje sekund pumpades det ut nya rubriker och kommentarer på den ofattbara attacken och den tragedi som följde.
Allmänheten och politiker kom samman. Ukraina fick stora summor i stöd för vapen och de europeiska länderna tog emot emot de miljontals människor som tvingats lämna sina hem. Ålänningar körde ner för att bokstavligen hämta flyktingar. Länder världen över enades i att sätta hårt mot hårt och flertal sanktioner sattes in mot Ryssland.
Ukrainas presiden Zelenskyj har gjort sitt bästa för att hålla medieintresset uppe genom sina uppdateringar på sociala medier och sina gästspel i andra länders folkvalda församlingar. Men inte ens Zelenskyj kan hindra krigströttheten från att breda ut sig. Dels medialt, och dels politiskt.
I takt med att Ukrainarapporterna började avta i medieflödet och de långtgående konsekvenserna av kriget spred sig började en del del länder anse att Ukraina borde gå med på vapenvila och eftergifter. När nu kriget går mot vintern och Europa står utan tillräcklig energi- och bränsleförsörjning så finns det risk för mer krigströtthet. Det spelar Putin i händerna.
Den ryska presidenten får det nämligen allt svårare att försvara sitt långvariga krig på hemmaplan. De ryska truppernas misslyckande utanför Charkiv nyligen har gjort det svårare att övertyga ryssarna om att man krigar i Ukraina av legitima skäl. Anna-Lena Laurén rapporterar i Hbl att man öppet pratar om detta i populära ryska talkshower.
”Nu går det inte längre att säga att den så kallade militäroperationen går enligt planen.”
Hon har pratat med Abbas Galljamov, före detta talskrivare för Kreml som nu befinner sig i exil i Israel, som säger att Putin aldrig har varit i en så här svår situation.
”Det leder till att Putin testar ett nytt koncept. Först var det: ”Vi tar Kiev på tre dagar”. Nu är det: ”Vi fryser ner Europa på tre månader” (…) Han säger: Vänta bara tills vintern kommer. Européerna kommer att frysa och då slutar de hjälpa Ukraina.”
Men Europa verkar fortsättningsvis vara fast benägen att inte ge Ryssland några eftergifter och är på god väg att bygga om sin energistruktur, grönare och bättre, utan grannlandet i öster. Europeerna stålsätter sig nu för en tuff vinter. Det står klart att det kommer bli dyrt och jobbigt, men det gör det lättare att svälja när principfrågan är tydlig: vi kan och kommer klara oss utan energi fläckad med krigsblod.
Men det är nu istället så att den påföljande energikrisen är det som dominerar nyhetsflödet. Kriget som orsakade det hela pågår fortsättningsvis, men mer i skymundan.
Men utanför ryska konsulatet i Mariehamn har fasan i Ukraina inte glömts bort. Där har en grupp demonstranter träffats varje dag sedan Rysslands anfall. De skanderar ”Ukraina”, har en tyst minut och sjunger sedan tillsammans. De är en grupp på 15–20 personer. Det kanske inte låter mycket, men de lyckas varje dag påminna någon om det fruktansvärda som sker.
Utrikesminister Pekka Haavisto kommenterade gruppens betydelse under sitt besök på Åland i veckan. ”Det är viktigt att där finns människor som håller uppe den ukrainska frågan också här på Åland.”
Visst, vi alla måste ta pauser från att tänka på allt det fruktansvärda som händer i världen. Vi har en vardag och liv att leva. Men nu som då är det bra att ta en stund att bry sig. Det kan vara en tyst minut, en liten bön, en tanke på de som just nu genomlever ett krig inte långt borta.
”En droppe i havet kanske. Men havet består av droppar.”, säger en av demonstranterna Kjell Hansson kärnfullt till Nya Åland.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
