Vikten av att ta menscykeln på allvar
Hälften av världens befolkning menstruerar vid något skede av sitt liv. Menscykeln har en påverkan på både den fysiska och psykologiska hälsan, men hittills har den här kunskapen inte alltid tagits på allvar.Men nu trendar en kroppsbejakande förändring.
Pandemi-mensen. Så lyder en rubrik i The Guardian i slutet av mars. Artikeln redogör för hur kvinnor rapporterat förändringar i sin menscykel under coronapandemin. Orsaken kan vara långvarig stress. För den som menstruerar kommer det inte som en överraskning.
Förändringar i den månatliga blödningen kan ofta vara varningssignaler på att något inte står rätt till. Men likt mycket annat som rör den kvinnliga hälsan så har menscykeln haft låg status och getts lite uppmärksamhet.
Det finns en lång medicinsk historia av att kvinnor inte tas på allvar i frågor som rör deras egen kropp. Ett flertal studier visar på hur kvinnors smärta inte upplevs lika allvarlig som mäns och att kvinnor oftare föreskrivs psykologisk hjälp framom medicinsk.
Inte konstigt då att vi inte har saker som ”mens-sjukledigt” eller vetedynor och smärtstillande på alla arbetsplatser. För ja – det kan behövas när man har mens.
En studie gjord på Karolinska Universitetet i Stockholm visar att av åtta av tio kvinnor upplever sin mens som problematisk. Men endast en av fyra kvinnor har någon gång sökt hjälp.
Och smärtan? Den genomlider många. Ibland utan att veta att det kan vara ett tecken på något allvarligare, som exempelvis endometrios som drabbar mellan 10 och 15 procent av kvinnorna. Det är när vävnad som liknar livmoderslemhinnan växer utanför livmodern. Ett vanligt symptom är extrem smärta – till den grad att man kan svimma.
”När den är som bäst är mensen bara jobbig. När den är som värst är den högt begränsande, med svåra smärtor och kraftigt blödande som begränsar ditt arbete och ditt sociala liv”. Så sammanfattar skribenten Annika Lund Karolinska Universitets forskning i Medicinsk Vetenskap.
På senare tid har lyckligtvis mer forskning gjorts på mens och välmående och det kan konstateras att inte allting är negativt. Långt ifrån.
Det finns belägg för att kvinnor har lite bättre koordination just före ägglossning och det är även då som kvinnor allmänt sett är på topp mental form. Det är på grund av att östrogen-nivåerna är som högst just före ägglossningen och östrogen är ett hormon som inte bara ökar välmående, utan också är kopplat till stresshantering.
Det har också hävdats att kvinnor är bättre på att kommunicera tre veckor efter sin mens och att vissa förmågor, som rumslig uppfattning, förbättras just efter mensen.
Menscykeln påverkar alltså vår hjärna, vår kropp och vårt beteende långt bortom de uttjatade PMS-skämten. Men visst existerar även PMS (som för övrigt står för premenstruellt syndrom) och PMDS (premenstruellt dysforiskt syndrom). PMS kan innebära humörförändringar, svullnad och huvudvärk. Symtomen vid PMDS är oftast psykiska och kan vara så svåra att de ger samma symtomen som depression och ångest. Det är inga saker att skämta bort.
Det finns alltså en hel mensvärld att upptäcka. Det är därför inte förvånande att ”cykel-synkning” nu är en trendande term. Det beskriver hur kvinnor försöker anpassa och optimera träning, arbete och fritid enligt var man befinner sig i sin menscykel.
På den sociala medieplattformen Tiktok har hashtaggen #cyclesyncing använts 4,6 miljoner. USA:s damlandslag i fotbollslag har introducerat mensanpassad träning och säger att det är en av deras vinnarstrategier.
Men bortom livsoptimering skapar cykel-synkningen en möjlighet att ta sin kropp på allvar.
”Det ger kvinnor bekräftelsen att lyssna på sina kroppar och följa sina behov”, säger Alisa Vitti, som startat en plattform med information om mens-cykeln, i Vogue magazine.
Äntligen börjar menscykeln, i pandemiform eller inte, uppmärksammas som det komplexa, intressanta, intensiva och, ibland problematiska, kroppsliga fenomen det är.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
