Vi väntar en våg av terapibehov
I ett samhälle som i två års tid tampats med en pandemi, och alla de konsekvenser det haft för socialt umgänge och individuellt välmående, behöver vi satsa på psykhälsan.Därför är både nyheten om den nya svenskspråkiga psykoterapiutbildningen i Finland och de åländska socialdemokraternas förslag på en åländsk variant mer än välkomna.
Det är tydligt att psykvården på Åland är överbelastad och framtiden oviss. ÅHS lågtröskelmottagning har långa väntetider och nu ligger även den populära FPA-finansierade långtidsterapin i vågskålen i och med vårdreformen i riket. I Svenskfinland överlag har det länge slagits larm om bristen på svenskspråkig terapi. I en undersökning som Svenska Yles granskande program Spotlight gjorde 2020 ansåg hela 93,9 procent av de tillfrågade terapeuterna att bristen på utbildade psykoterapeuter är ett faktum.
“Det är sorgligt och upprörande att flera gånger i veckan behöva svara nekande på människors desperata nödrop”, skriver en av de tillfrågade som kommentar.
Ja, det är onekligen sorgligt och upprörande att människor inte får den hjälp de behöver. Speciellt i en tid när vi i princip ska bygga upp samhället igen efter två år av osäkerhet, isolering och en allmän psykisk hälsa i förfall.
Forskningsprofessor Kristian Wahlbeck, som jobbar som psykiater och utvecklingsdirektör vid Psykisk Hälsa Finland, har varnat för att det kommer komma en ”våg” av psykisk ohälsa efter pandemin. Det är något som oproportionerligt befaras drabba de unga. Enligt en enkät som organisationen gjort med unga i åldern mellan 18 och 25 så upplevde 41 procent att den sociala isolationen under pandemin varit psykiskt betungande.
Men den uppgivenhet och psykiska trötthet som ungdomen erfar har vi alla fått känna prov på i någon form under de senaste två åren. Och det faktum att restriktioner nu luckras upp och samhället börjar återgå till någon form av normalitet gör inte att den psykiska allmänhälsan som genom ett trollslag blir bättre. Tyvärr, snarare tvärtom. Psykiska konsekvenser av kriser drabbar ofta med fördröjning.
Här behövs nu duktiga proffs som kan ta sig an den kommande vågen av terapibehov. Därför är det glädjande att den svenskspråkiga psykoterapiutbildningen som ordnas i samarbete mellan Helsingfors universitetet och Finlands Svenska Psykoterapiförening (FSP) inleds i vår. Studierna omfattar både när- och distansundervisning och riktar sig till intresserade från hela Svenskfinland.
Kombinationen av när- och distansstudier gör utbildningen lockande även för ålänningar, men Ålands socialdemokrater vill i ett nytt förslag ta det ett steg längre. De vill att landskapsregeringen ska ge Högskolan på Åland i uppdrag att i samarbete med FSP, Åbo Akademi eller Helsingfors universitet erbjuda psykoterapiutbildning även på Åland.
Som en del av det finländska regeringsprogrammet så har man tagit fram en nationell strategi för psykisk hälsa. Man vill bland annat fokusera på psykisk hälsa som kapital och rätten till en god psykisk hälsa.
I det åländska regeringsprogrammet, som går under devisen ”Tillsammans” nämns psykrelaterad vård eller insatser på sex ställen. Inledningsvis konstateras att man vill lägga fokus på samordning och förebyggande insatser. Som mer konkreta exempel nämns att man ville få till en kompetenshöjning för skolhälsovårdare för att hjälpa och bemöta elever med psykisk ohälsa. Man ville också inrätta en lågtröskelmottagning inom psykiatrin (som nu blivit verklighet, men där belastningen är stor). Man ville också utreda och vidareutveckla stödboende för personer med psykisk ohälsa, förbättra programmet för suicidprevention med nollvision mot självmord och se över möjligheten att samla kompetens i ett resurscentrum med skolpsykologer, skolkuratorer och specialpedagoger.
Glädjande nog har man i tilläggsbudgeten för 2022 inkluderat en utvidgning av hälso- och sjukvårdsverksamheten vid primärvården genom att inrätta en lågtröskelmottagning för mental hälsa för barn och unga under 18 år.
Men det skulle vara tacknämligt om regeringen tydligt kunde kommunicera hur det gått med övriga ambitioner och hur man avser sätta i en högre växel i arbetet med att stävja den mentala hälsokrisen på alla fronter. Att erbjuda en psykiatriutbildning på Åland kunde vara ett stort tongivande, och välbehövligt, steg framåt.
