Vi måste bygga förtroende inför nästa samhällskris
Hög tillit till medier och myndigheter är grundstenar i ett fungerande samhällsbygge, välgörande för folkhälsan och nyckeln till god kriskommunikation.Att bygga och bibehålla tillit är inget vi kan ta för givet. Därför är det välkommet med kontinuerlig forskning på området.
”För att kunna hantera samhälleliga utmaningar krävs det att det finns ett förtroende, både mellan medborgare och de offentliga institutionerna och medborgare emellan. Om inte allmänheten hyser förtroende för de gemensamma institutionerna, bryter samhället samman.”
Det står att läsa i en förvaltningspolitisk plan skapad av statskontoret i Sverige. Kontoret har som uppgift att utveckla statliga verksamheter genom analys och utvärdering. Planen är avsedd som ett diskussionsunderlag kring vikten av just förtroende och tillit i ett samhälle. Sådan forskning behövs.
På ett lokalt plan fick vi nyligen ta del av Ålands statistik- och utredningsbyrås (Åsub) nya tillitsstudie som kartlagt hur starkt förtroendekapitalet är på Åland. Det var varierande siffror, som Nya Åland skrev om på ledarplats förra veckan.
Studien visar att de flesta ålänningar känner tillit till sina medmänniskor. Störst förtroende hade de svarande för försvarsmakten i Finland, sjukvården, polisen, gränsbevakningen och Finlands regering. Tilliten till den lokala regeringen och lagtinget har ökat något sedan 2018, även om siffrorna jämfört med exempelvis sjukvården är väldigt låga. 33 procent av respondenterna uppger att de har litet förtroende för regeringen på Åland och 26 procent har litet förtroende för lagtinget på Åland. Tilliten till medierna är relativt högt, med över 40 procent som uppger att de har mycket eller ganska stort förtroende för både dagstidningar och radio.
Att förtroende är kittet för ett fungerande samhälle är väletablerat. I kristider blir detta kitt ännu mer prövat. Det såg vi under coronapandemin, på Åland, i Norden och världen i stort. Tilliten till medier och myndigheter var en viktig förutsättning för effektiv kriskommunikation. Det visar bland annat en färsk forskningsantalogi som jämfört de nordiska ländernas kommunikation under pandemin.
”Medborgarnas höga tillit till myndigheter och politiska ledare är något som utmärker alla de nordiska länderna, även om förtroendet användes på olika sätt” säger Bengt Johansson, professor i journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet.
I alla de nordiska länderna användes presskonferenser, sociala medier och informationskampanjer, så också på Åland. Forskningen vid Göteborgs Universitet visar att kommunikationen var effektiv på det viset att den verkligen påverkade i hög grad medborgarnas sätt att hantera krisen. Det skulle inte varit möjligt om det inte fanns ett förtroende för de inblandade institutionerna.
Att de åländska presskonferenserna involverade representanter för sjukvård och gränsbevakningen, som toppade Åsubs tillitslista, påverkade utan tvekan resultatet på vårt lokala plan. Men säkert skulle informationsgången varit mer effektiv om förtroendet för exempelvis våra åländska makthavare varit större.
Pandemin var en väckarklocka i hur livsviktigt förtroende faktiskt är. Pandemin var även en väckarklocka för hur snabbt och obönhörligt kriser kan drabba oss. Därför är det viktigt att alla institutioner jobbar på sina relationer till medborgarna genom att vara tydliga, konsekventa, transparenta och ansvarstagande – allt sånt som främjar tillit. När nästa kris slår till är tilliten nämligen en av våra viktigaste resurser.
Det är också viktigt att vi följer utvecklingen och kontinuerligt mäter förtroendekapitalet för att kunna identifiera luckor och problem. Låt oss hoppas att Åsubs tillitsstudie blir årligt återkommande (senaste gjordes 2018) – och att dess resultat tas på allvar.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
