Vem vill debattera kommunreformen?
Kommunreformen har dominerat den här mandatperioden.
Men vem vinner på att debattera reformen i valrörelsen?
– Just nu känns det inte att det är den stora frågan i valet. Man vill höra politiker prata också om andra saker, sade kansliminister Nina Fellman (S) till Nya Åland om kommunreformen i slutet av augusti. Det var i samband med att Nya Åland intervjuade ministern inför lanseringen av månadens Åland gallup.
Den frågan som har dominerat den gångna mandatperioden, som har rivit upp sår och som i allra högsta grad lever trots att lagstiftningen är på plats har plötsligt blivit en isbit i valrörelsen. Visst, något enstaka utspel har det varit. Någon partiledare har snuddat vid frågan för att sedan gå vidare till andra frågeställningar.
Det finns säkert flera orsaker till det. Precis som kansliministern säger kan folk vara trötta på att höra om samma förslag, samma process och samma ståndpunkter som under de senaste åren.
En annan förklaring kan också vara att inget parti egentligen har något att vinna på gräva ner sig djupare i de skyttegravar som kommunfrågan har skapat i det åländska politiska fältet. Det kommer en ny verklighet, där valets vinnare ska kunna få ihop ett nytt lag som ska föra Åland framåt enligt gemensamma visioner.
Om Liberalerna bildar regering lär linjen knappast ändras så mycket. Lantrådet var också tydlig i Nya Ålands partiledarintervju: partiet vill fortsätta med det stora reformarbete som har dragits igång den här perioden, och på sikt arbeta för att Åland har bara två kommuner. Men för det krävs en majoritet, då hänger det också på att samtliga regeringspartier tillsammans når den majoriteten i valet.
Om Centern vinner behöver de troligtvis locka med sig ett av de nuvarande regeringspartierna för att hitta en majoritet. Valet avgörs förstås av väljarna, men bara i partiernas egna prognoser lyckas Centern, Obunden samling och Ålands framtid samla en majoritet i lagtinget.
I partiernas egna prognoser tar Centern nio platser, Obunden samling fyra eller fem och Ålands framtid fyra. Det ger 17 eller 18 mandat. Det räcker, men det finns inte särskilt stor marginal neråt om platserna visar sig bli färre än vad partierna hoppas på.
Ska Centern regera med ett eller flera regeringspartier är det smart att i valrörelsen gå försiktigt i den minerade terräng som kommunreformen har skapat. Men det ska bli intressant att se om partiet klargör sin position i vad man vill göra med de kommunlagar som är på plats. Centerledaren Veronica Thörnroos menar att partiet inte tänker tvinga samman kommunerna, men att partiet nog ser att det finns problem i vissa kommuner.
Vad blir då alternativet till den nuvarande processen?
För Socialdemokraterna, som hade hoppats på att kommunerna skulle ha tagit sig i kragen och faktiskt gjort jobbet med att samsas om hur de nya kommunerna ska organisera sig, finns inget nytt innehåll att presentera. Det går inte att säga att skolorna blir kvar, hur barnskyddet ska ordnas eller att inbesparingarna blir så här stora.
Det enda konkreta vi känner till är slutdatumet och det starka motståndet från de som ska komma överens. Det går inte att proklamera seger i kommunfrågan för de partier som har jobbat för den i det här skedet, det går bara att föra fram eventuella skräckscenarier ifall kommunerna fortsätter sätta sig på tvären. Det är inte heller särskilt eggande i en valrörelse.
Det finns en brist i den nuvarande lagen. Morötterna visade sig vara för klena och piskan likaså.
Det betyder inte att frågan om kommunsammanlagningar är mindre aktuell nu än för fyra år sedan. Reformen kan överleva om den överlever valet och enligt Åland Gallup är en majoritet av ålänningarna för förslaget om färre åländska kommuner.
Kommunreformen borde, med andra ord, vara en av de frågor som borde diskuteras mest i valrörelsen. Men om inget parti känner att de faktiskt tjänar på att driva frågan är risken stor att kommunreformen fortsätter vara en isbit i valrörelsen.
Frågan är viktig för väljarna, därför måste den vara viktig för partierna.
