Vem har råd att inte bry sig om pengar?
I dag pratas det pengar runt köksborden. Främst vissa människors välfyllda plånböcker.
Pengar köper måhända inte lycka, men de behövs till en viss gräns. Frågan är hur mycket?
Vem tjänar mest? Vad tjänar grannen och vad lyfter chefen?
Den nyfikenheten stillas i och med publiceringen av finländarnas skatteuppgifter. Men de siffertunga listorna kan också öka våndan av ekonomisk jämförelse. Att någon tjänar över 200 000 euro i året kan kännas svårmält för någon i de lägre inkomstklasserna.
De flesta av oss vet att pengar inte gör oss lyckligare eller mer perfekta. Men för den som är tvungen att ständigt räkna sina slantar är den vetskapen en klen tröst. Pengar har betydelse – till en viss gräns.
Det har konstaterats att välmående ökar upp till en viss inkomsttröskel, för att sedan avta eller till och med minska. Men hur mycket är egentligen tillräckligt?
Enligt en av världens största studier på temat, som omfattar 1,7 miljoner individer från 164 länder, är 95 000 dollar om året enligt de tillfrågade idealt för att garantera tillfredsställelse med livet.
Mellan 60 och 70 000 anses nog för att garantera emotionell välfärd. Det emotionella syftar till det dagliga välmåendet och livstillfredställelsen är förknippat med både livsmål och jämförelser med andra.
Det kan verka som förvånansvärt stora summor. Och det medger forskaren Grant Donnelly som kartlagt rikedomars effekt på människor.
”Nästan alla förutspår en högre summar pengar än de faktiskt behöver för att vara lyckliga”, säger han.
Den finländska lyckoforskaren Markku Ojanen anser inte att det finns någon klar inkomstgräns för lycka. Han utgår från ett läge där man spontant ska kunna unna sig något utan att för den del behöva kompromissa sin ekonomi. Då kan man känna sig tillfreds. Men likväl är vi besatta av att öka våra inkomster, även bortom den gräns där vi har tillräckligt.
”Vi är duktiga på att påminna varandra om att pengar inte gör oss lyckliga, men i praktiken tänker vi ändå annorlunda. Vi är alla intresserade av pengar och vill ha mer”, säger Ojanen i Hbl.
Detta trots att man efter nådd gräns bevisligen inte blir lyckligare av mer pengar på banken. Här senast konstaterade Svenska Litteratursällskapet i en rapport om finlandssvenska värderingar att det som betyder allra minst i ett lyckligt förhållande är en god inkomst.
Det betyder alltså att din granne som jobbar som sekreterare i ett litet familjeföretag kan vara minst lika lycklig (och lika lyckligt gift) som miljonären som bor i en skyskrapa i New York. Oddsen är höga för att sekreteraren faktiskt är mer tillfreds än miljonären.
När man väl fått ”tillräckligt” med pengar kan ytterligare rikedomar nämligen sänka livskvaliteten och välmåendet. Då kan girighet kicka in och den egna materiella välfärden prioriteras framom annat.
Lyckoforskning säger att just givmildhet är en viktig beståndsdel för välmående, tillsammans med goda relationer. Den statuslycka som kommer från att ligga högt i skattetoppen är en flyktig sådan som inte tar i beaktande allt det som faktiskt hör ett rikt liv till. Det kan vara värt att komma ihåg när man gottar sig i årets topplistare. Men det är också viktigt att komma ihåg att det i andra ändan av inkomstpyramiden finns människor som dagligen för en kamp i bristen på pengar.
Det tåls att säga det igen. Pengar definierar inte lycka. Men pengar har betydelse. Det kan vara lättare att slappna av och känna sig tillfreds om man har tillräckligt bra ekonomi för att klara sina basbehov.
Vad de behoven sedan är, och hur mycket som verkligen är tillräckligt, det är upp till dig att definiera. Kanske är det sådana samtal som borde föras idag istället för vem som tjänat mest i grannskapet.
