DELA
Foto: Foto: Jonas Edsvik<07_Bildrubrik>LAG ELLER VERKLIGHET? Hur hårt ska landskapet gå åt kommunerna för att genomdriva barnomsorgslagen? Och vem ska betala?

Vem betalar om lagen måste efterföljas?

Teori och praktik kan inte alltid sammanföras. Landskapet har en barnomsorgslag som säger en sak, men i praktiken visar det sig att kommunerna sköter barnomsorgen på ett annat sätt.
Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet (ÅMHM) har granskat de åländska daghemmen utifrån lagen. De har tittat på utbildningsnivå hos personalen och även dimensioneringen, det vill säga hur mycket personal det är på jobb i förhållande till antal barn.

Resultatet är att bara ett daghem, det i Brändö, klarar granskningen.

Det skulle innebära att de andra daghemmen på Åland sköts dåligt, personalen är inte utbildad för sitt jobb och man har för många barn i förhållande till antal personal. Men det märks inte, åtminstone verkar verksamheten fortgå utan större problem.

Stadens omsorgschef Pamela Sjödahl säger att kostnaderna för Mariehamn för att vara laglydig blir skyhöga, drygt 1 miljoner euro skulle de ökade kostnaderna uppgå till.

Vilken kommun har råd att följa lagen? Tydligen Brändö, men hur blir det för de andra fjorton kommunerna (Sottunga har inget daghem för tillfället)? Orsaken till lagbrottet kan vara kostnaderna, men också på brist på ut bildad arbetskraft.

Det är minst sagt konstigt att majoriteten av kommunerna bryter mot landskapslagen. Om landskapsregeringen inte tycker att kommunerna behöver följa lagen och beviljar undantag för alla kommuner, ska man skriva om lagen efter verkligheten. En lag som precis alla för dispens från, är ingen lag att ha. Men lagbrytarna ska inte diktera lagarna.

I Mariehamns fall är lösningen för att följa lagen att anställa 30 personer till. Fördelen med detta är att det finns mer arbetstillfällen, som ger mer skatteintänkter och minskar arbetslösheten. Och att man följer lagen. Nackdelen är att det kostar mycket, mycket mer än vad kommunerna på Åland har råd med just nu. Var ska Mariehamn hitta 1,2 miljoner euro i dessa spartider?

Men lagen ska följas, visst är det så. Trots att daghemmen löst det praktiska med sunt förnuft och tydligen billigare lösningar ska lagen följas. Vem ska betala? Kommunerna får redan pengar från landskapet genom landskapsandelssystemet och egentligen skulle pengarna därifrån ha använts till att ordna den lagstadgade verksamheten.

Där ingår bland annat barnomsorgen med utbildad personal i tillräckligt antal. Men landskapsandelarna har inte täckt de faktiska kostnaderna sedan 2013.

Höjer man nu landskapsandelen? Troligen inte, det systemet är redan under lupp och i väntan på Kommunernas socialtjänst (KST) ändras ingenting. Det blir kommunerna som får betala, något man ändå skulle ha gjort, men klarat sig ifrån ända tills ÅMHM gjorde sin inspektion.

En fråga som också poppar upp är om något skulle hända. Om ett barn skulle skadas, eller försvinna och det då visade sig att daghemmet varken uppfyller utbildningskrav eller personaldimensioner, vad skulle det innebära för kommunen?

Nu får man vara glad att bristerna upptäcktes genom en myndighetskontroll och inte genom en olycka.