DELA
Foto: Madelen Holmström
Det finns i dag mer än 500 000 människor i världen som klassas som ”ultra-rika”, som alltså har förmögenheter som överstiger 30 miljoner dollar. Under coronakrisen har de fortsatt håva in pengar, medan majoriteten av världens befolkning kämpar för brödfödan.

Vem betalar coronanotan?

Ett gäng miljonärer har i ett öppet brev bett regeringar världen över att öka skattebördan för dem. Detta för att täcka upp en del av corona-notan.

Sprickan mellan den rika eliten och resten av samhället har fördjupats under krisen. I den sprickan kan måhända ekonomisk förändring gro.
Allmänheten har inte varit nådig mot rika kändisar och miljonärer som gjort taffliga och tondöva försök att visa medmänsklighet på sociala medier under pandemin. Wonderwoman-stjärnan Gil Gadots stjärnspäckade Lennon-cover ”Imagine” som blev viral på Twitter gick snabbt under i en kommentarstorm.

För många som förlorat sina arbeten och till och med hem är det inte svårt att föreställa sig ”inga ägodelar”. Likaså upprörde miljardären David Geffens solnedgångsbild av sin lyxjakt ackompanjerad av texten ”Isolerar mig på Grenadinerna (…) hoppas alla är säkra”.

I en tid av kris blir ojämlikhet allt mer iögonfallande och allt mer oacceptabel. Speciellt när vi står inför en global recession.

För att dra sitt strå till stacken, och möjligtvis polera sitt anseende, ägnar sig ett flertal rika åt filantropi. Även under coronakrisen. Mångmiljonärer som Bill Gates har skänkt stora summor pengar till bland annat vaccinutveckling. Världens rikaste person, Jeff Bezos, har donerat 100 miljoner till amerikanska matbanker som delar ut förnödenheter till de som drabbats av krisen. Man bör dock komma ihåg att 100 miljoner för Bezos bara utgör 0,1 procent av hans tillgångar…

Men filantropi är inte oproblematiskt.

”Välgörenhet är en kall, grå, kärlekslös sak. Om en rik man vill hjälpa de fattiga, då borde han gladeligen betala sina skatter, inte slänga pengar omkring sig”. Det skriver författaren Frances Becket.

Det är ett sentiment som delas av en grupp miljonärer som nu gått ut med ett officiellt brev inför helgens G20 möte där de uppmanar världens regeringar att höja skatten för rika.

”Vi har pengar, massor av dem. Pengar som desperat behövs nu och kommer fortsätta behövas de kommande åren då vår värld återhämtar sig från den här krisen”.

Gruppen, bestående av 83 personer, vill att skatterna höjs permanent. Att pengarna fördelas via det offentliga, och på så vis når flera inom behovsprioriterade områden, är enligt många att föredra framför den nichade välgörenheten.

De 26 rikaste människorna på jorden ägde 2018 lika mycket pengar som den fattigaste halvan av världsbefolkningen tillsammans. Den fattigaste halvan omfattar 3,8 miljarder människor. Det finns i dag mer än 500 000 människor i världen som klassas som ”ultra-rika”, som alltså har förmögenheter som överstiger 30 miljoner dollar.

Under coronakrisen har de fortsatt håva in pengar, medan majoriteten av världens befolkning kämpar för brödfödan. Tidigare nämnda Jeff Bezos har till exempel adderat 25 miljarder till sitt konto under pandemin. Det har förståeligt nog upprört många.

Till och med miljonärerna börjar nu inse att världens ekonomiska tillgångar behöver fördelas bättre.

”Världen har blivit galen och systemet är trasigt”, säger Ray Dalio, grundare av världens största hedgefond.

De nordiska länderna har fortfarande några av världens lägsta inkomstskillnader. Men även här håller klyftan mellan rik och fattig på att förstoras. I Finland har den rikaste promillen blivit allt rikare under de senaste två årtiondena.

”Ekonomisk ojämlikhet är roten till många sociala problem i samhället”, säger Olli Kangas, programdirektör för Rådet för strategisk forskning vid Finlands Akademi, till HBL.

I Finland tar det i genomsnitt tre generationer att komma upp från fattigdom till den genomsnittliga inkomstnivån i landet.

Och även vi drabbas av de ekonomiska konsekvenserna av covid-19. Skuldkvoten inom den offentliga ekonomin kommer enligt Finansministeriet att öka till nästan 80 procent av BNP på några år på grund av viruspandemin. Den ökande skuldsättningen medför risker för den offentliga ekonomin i Finland.

Den ekonomiska ojämlikheten är ett gissel för ett land och en värld i återuppbyggnad. Men krisen kan ha öppnat ögonen för ett globalt ekonomiskt nytänk.