Vem bestämmer över vindkraftssatsningen?
Den havsbaserade vindkraften är en stor framtidsfråga för Åland. Men vem är i slutändan ansvarig för att ro projektet i hamn?
Landskapsregeringen jobbar vidare med vindkraftsprojektet. Nyligen har man beställt en inventering av havsområdena norr om Åland för att få svar på hur en storskalig vindpark påverkar havsbottnen och fågellivet.
Samtidigt växer missnöjet mot planerna. I Geta har en namninsamling med cirka 200 underskrifter lämnats in till kommunkansliet och liknande initiativ pågår i Saltvik, Hammarland, Eckerö och Brändö. I de berörda kommunerna finns ungefär 12 procent av Ålands befolkning.
Den förra landskapsregeringen menade att kommunerna sist och slutligen måste vara med och godkänna bygget av vindkraftparkerna för att projektet ska bli av. Det talas förvisso om en möjlighet att runda det kommunala självbestämmandet med hänvisning till infrastrukturella projekt av samhällelig betydelse, men än så länge har politikerna varit försiktiga att uttala sig i sådana termer. Då kommer man in på frågan vad som är av samhällelig betydelse, vilket förstås öppnar för tolkningar och argumentation.
Inför lagtingsvalet frågade Nyan samtliga partier hur de ställde sig till den här frågan. Så gott som alla meddelade att de tror på samarbete mellan landskapet och kommunerna. Avgörande är förstås vad som händer om man inte lyckas komma överens.
Kommunerna har inte sagt sitt än. De kommunala beslutsfattarna kanske jublar över möjligheten till nya inkomster och godkänner planerna för den storskaliga havsbaserade vindkraften trots missnöjet bland kommuninvånarna. Eller så lyssnar de på det högljudda motståndet och säger nej tack till vindkraften. Då byggs ingen storskalig havsbaserad vindkraft på Åland.
Många skulle hävda att det skulle vara ett övergrepp att köra över kommunernas självbestämmande i den här frågan. Men lika väl går det att hävda att landskapsregeringen, om den inte fråntar kommunerna det här ansvaret, lägger en orimligt stor börda på några få som har valt att engagera sig i lokalpolitiken.
Inom landskapsförvaltningen har det ordnats många höranden med experter och med vindkraftsbolagen. Landskapet har heltidsanställda tjänstemän, finansierade av EU-pengar, för att reda ut vad en sådan här satsning innebär för Åland. Av de politiker som har allra bäst förutsättningar att sätta sig in i helheten har flera sagt att frågan är så stor att den är svår att greppa.
I de berörda kommunerna finns engagerade människor, men de är hobbypolitiker vars resurser inte kommer i närheten av landskapets. Politiker som ska sköta jobb, hem och vardag och sedan ha tid över för instudering och möten.
De hamnar onekligen i en besvärlig sits. På ena sidan står de stora vindkraftsbolagen (och delvis landskapet) och hejar på för att få planerna godkända. På andra sidan står grannarna. De som man springer på i den lokala matbutiken och vars vardag nu riskerar att försämras (i alla fall uppfattar många det så).
Om inte landskapspolitikerna är modiga nog att fatta beslut och sedan stå för dem i vindkraftsfrågan, varför be de kommunala politikerna göra det – dessutom med sämre förutsättningar?
Ett tydligt besked till Geta, Saltvik, Brändö, Hammarland och Eckerö vore på sin plats: tänker landskapet utmana det kommunala självbestämmandet för att driva igenom vindkraftsprojektet?
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
