Vattentillgången måste säkras
Vatten är vårt viktigaste livsmedel. Därför borde vattentillgången aldrig vara nära marginalerna.
För de flesta nordbor och ålänningar är flödet av rent kranvatten en självklarhet. Men just nu har stora delar av Sverige de lägsta grundvattennivåerna på 50 år. Enligt en undersökning utförd av SVT Nyheter så kommer vattenförsörjningen i var tionde kommun att påverkas.
I november ifjol var Ålands grundvattennivå rejält under det normala. Lyckligtvis har nederbörden sedan dess kunnat stabilisera läget och i dag är vattennivån normal.
Det betyder ändå inte att den åländska vattensituationen är tillfredsställande. Christian Nordas, Ålands vattens vd, är övertygad om att Åland behöver en till vattentäkt. Han säger också att utgångsläget är att alltid ha ett överskott på 30 procent i vattentillgångar – i dagsläget ligger överskottet på mellan 5 och 10 procent. Utredningen av en ny vattentäkt har också inletts i och med vatten- och avloppsplanen som Ålands vatten tillsammans med kommunerna håller på att ta fram. Men en ny vattentäkt tas inte i bruk i en handvändning.
När vattennivåerna i vattentäkterna sjunker till 70 centimeter under normalläget måste Ålands vatten Ab söka extra tillstånd för att få fortsätta pumpa vatten från sjöarna. Detta är för att förhindra att sjöarnas ekologi tar skada. Men knappast skulle ÅMHM neka ett tillstånd om det var fråga om rent vatten till Ålands befolkning?
Tillgången till vårt viktigaste livsmedel ska aldrig ligga på marginalerna. Med tanke på Ålands befolkning, tillväxt och inflyttning, måste vattentillgången alltid vara på den säkra sidan. En till vattentäkt behövs för att försäkra vattentillgången men också som säkerhet så att vi aldrig tvingas sätta sjöarnas ekosystem ur spel. Vid vattenbrist är Åland dessutom extra utsatt då extern vattentillförsel är logistiskt komplicerat.
En hållbarhet inom vattenförsörjningen på Åland ska inte bara handla om nya vattentäkter – lika viktigt är varje invånares konsumtionsmönster. Nyligen publicerade Ålands Vatten Ab sina visioner och utvecklingsmål för en hållbar dricksvattenförsörjning. Ett av målen är att 95 procent av Ålands invånare år 2030 ska ta aktiva beslut och visa ansvar utifrån vattenskyddet i sina vardagliga liv.
Också förra sommaren var vattennivåerna oroväckande låga i delar av Sverige. I Kalmar län startades en kampanj för att sänka vattenkonsumtionen med maskoten kamelen Törsten. Törsten ger handfasta tips: diska inte med rinnande vatten, stäng av kranen när du rakar dig och tvätta i fulla maskiner. De flesta känner nog till allt det här, men allt för ofta väljer vi att inte bry oss. Kampanjen med Törsten gav resultat, i flera av de berörda kommunerna sjönk vattenåtgången med mellan 10 och 20 procent. I år syns kampanjen på många fler håll runt om i Sverige.
Att en kamel får huvudrollen i en kampanj för att spara på vårt livsviktiga vatten kan måhända tyckas barnsligt, men fungerar det så är målet vunnet. Därför skulle kamelen Törsten eller andra kampanjer vara välkommet också på Åland.
Hur mycket nederbörd Åland får är ingenting beslutsfattarna kan påverka, däremot kan vi arbeta förebyggande. Vi måste agera före och inte efter en eventuell vattenbrist – beslutsfattare, jag och du. Fler vattentäkter och släcka kranen.
