DELA
Foto: Stefan Öhberg

Varningsklockor klämtar för KST

KST är en ännu ung organisation, men redan nu klämtar flera varningsklockor. Det finns anledning att ta dem på allvar redan nu.

För 10 månader sedan inleddes arbetet i kommunernas socialtjänst, KST. Det kommunalförbund som samlar de åländska kommunernas hela socialvård, förutom barn- och äldreomsorgen, under ett och samma tak. I grunden är det en mycket god tanke. Det stärker medborgarnas rätt till likabehandling, större organisationer ger generellt sett en säkrare handläggning av ärenden eftersom risken att du behöver bemöta din bekanta eller granne minskar – i alla fall om man jämför med hur det var förr i mindre kommuner. Det ökar tillgång till specialister och det finns också, i alla fall i teorin, synergieffekter som kan leda till kostnadsbesparingar.

Det ska också sägas att KST är en ung organisation, där utmaningarna med att jämka samman olika arbetssätt och system säkerligen har varit stora. Det är klart att man behöver acceptera barnsjukdomar när saker görs om i grunden. Men efter tio månader verkar många av dessa sjukdomar vara kvar.

 

Nya Åland har vid flera tillfällen hört vittnesmål från brukare som berättar om en organisation som är svårare att navigera än när samma tjänster erbjöds från kommunerna, om handläggningstider som har blivit ohemult långa och svårigheter att nå fram till rätt person.

I gårdagens Nya Åland riktar dessutom KST:s två största ägare kritik mot både budgetutvecklingen och -processen. KST:s budgeterade kostnader stiger med drygt en miljon euro nästa år. Enligt Mariehamn och Jomala är ökningen alldeles för stor. Enligt Jomala ökar KST-kostnaderna för kommunen med 400 000 euro nästa år. Enligt Mariehamn ökar deras kostnader med 700 000 euro.

Storägarna kritiserar dessutom KST för att ha tagit fram budgeten utan tydliga ramar från ägarna – alltså hur mycket pengar som ska satsas. Både Jomala och Mariehamn anser att man borde ha fått ge ramdirektiv till tjänstemännen som har utarbetat budgeten.

Enligt kritikerna ser det alltså ut som att KST håller på att tappa kontakten till både brukare och ägare.

 

En utmaning finns i själva organisationsformen, det är inget som personalen kan göra något åt. Kommunalförbund riskerar att leda till sämre demokratisk insyn och ett mer otydligt ägarskap vilket kan leda till ökade kostnader.

Eller som styrelseordförande Runar Karlsson (C) uttryckte det i vintras:

– Vi har skapat en kommun till.

Men till den här kommunen hålls inga direkta val. När ett beslut, som i det här fallet budgeten, slutligen når kommunernas beslutsfattare har processen kommit långt – och tiden för att göra större ingrepp är knapp.

Samma sak gäller förstås för de som vill ha insyn för att granska och rapportera om verksamheten. Ju mindre information som finns tillgänglig – ju senare i processen – desto mindre chans att hinna rapportera om förslag innan de blir beslut. Då minskar också medborgarnas chans att framföra sina synpunkter.

 

Det finns ingen anledning att vara för kritisk mot KST än. Det är som sagt en ung organisation som måste få tid att hitta sin form. Det finns dessutom omfattande, och på vissa områden ny, lagstiftning att ta hänsyn till, vilket leder till mindre flexibilitet än vad beslutsfattarna i många fall säkert skulle önska.

Men KST är redan nu, för många, en stor och svårgreppbar organisation. Det tycks dessutom vara svårt att få kontroll på ökade kostnader – trots att servicenivåerna för brukarna riskerar att minska. För att tala klarspråk riskerar KST att bli en administrativ koloss.

KST beräknas omsätta 31,7 miljoner euro nästa år. Det är en tredjedels ÅHS. Det är dessutom livsnödvändig service man ägnar sig åt.

 

Ett välfungerande KST är otroligt viktigt för Åland. Därför gäller det att lyssna på varningsklockorna innan det blir för sent.

Tack för att du väljer Nya Åland!

Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.

Välj belopp