Varför skulle vi vilja förgöra oss själva?
Signaturen ”Olof” menar i en insändare i Nya Åland i måndags att det är journalister i allmänhet, och de ”politiskt korrekta” ledarsidorna i synnerhet som bär skulden för att Anders Behring Breivik begick sitt fruktansvärda terrorattentat i Oslo och på Utöya förra sommaren.
”Enligt Breivik skulle hetsen från media och politiker leda till att demokratiska nationalister och konservativa tvingades överge tron på demokratin och bli ”militanta”, precis som han själv. Han konstaterade vidare att han hittills verkade ha lyckats i sin avsikt”, skriver ”Olof” i sin insändare.
Nå, hur mycket Breivik har lyckats i sitt påstådda uppsåt kan man uppenbarligen har olika åsikter om, liksom om detta var hans verkliga uppsåt. I de flesta fall har varenda ljusskygg organisation den norske terroristen påstått sig ha samröre med tagit kraftfullt avstånd från honom. Och samtliga invandrarkritiska/nationalistiska partier i Nordens parlament gör detsamma.
Däremot brukar det låta så här från de invandrarkritiska xenofoberna. Media ljuger. De etablerade partierna ljuger. Alla ljuger. Utom den lilla grupp som för fram åsikterna.
”Olof” är inte ensam om att marknadsföra den åsikten. Breivik gör det i tingsrätten i Oslo, Jimmie Åkesson gör det i Sverige, Timo Soini gör det i Finland, Marine Le Pen gör det i Frankrike. Exemplen radar upp sig från land till land.
Det de har gemensamt är att alla vi andra antingen inte fattar bättre, eller att vi har tagit det som vår mission att förstöra det samhälle i vilket vi verkar för att… Ja, varför?
Författaren, journalisten och debattören Jan Guillou skriver i en bitande satirisk kolumn i Aftonbladet (22.4) om fenomenet. Om hur alla utom de upplysta kritikerna har en dold agenda för att låta muslimer ta över världen. Guillou skriver:
”Vad förrädarna, det vill säga kulturmarxisterna, feministerna, socialdemokraterna och journalisterna har för motiv för att kollaborera med fienden och arbeta för sin egen undergång har visserligen aldrig riktigt framgått.”
Touché! Som så ofta blir argumenten från högerkanten ofta lika förvirrande som det Guillou smular sönder i sin text.
Guillou tar också upp frågeställningen om det är terrorister som i rasskillnadens namn begår massmord, eller om det är till demokrater förklädda rasister som på sikt är det största hotet. Det är en intressant frågeställning.
I alla de nordiska länderna har de etablerade partierna tagit intryck av, eller helt enkelt anpassat sig till högerextrema partier för att vinna deras röster. Så har skett med mittenpartierna i Danmark, liksom i Norge. I Finland har Centern och Sossarna fiskat i Sannfinnländarnas vatten. I Sverige har bland annat Folkpartiet tagit intryck av Ny Demokratis idéer från 90-talet.
Att de etablerade partierna inte vågar stå upp för sina ideal, utan hemfaller åt att försöka röstfiska i grumliga vatten är ett hot mot humanismen. Inte bara för att idéer om folks åtskillnad breder ut sig, utan också för att det gynnar de högerextrema. Se bara på Front Nationals framgångar i presidentvalet i söndags.
