Varför ge signalen att de unga inte hör hit?
Finns det någonting som hindrar lagtinget att fatta beslut om förlängd hembygdsrätt för den som flyttar från Åland?
Eller anses behovet vara försumbart?
Debatten har gått varm på nätet efter artikeln i Nya Åland om att utflyttade ålänningar kan kallas in för att avtjäna sin värnplikt. Visserligen har den spårat ur en del, man diskuterar mest för och emot den finländska armén och huruvida åländska ynglingar mår bra av viss disciplin.
Det som borde diskuteras är varför tiden på fem år inte kan ändras.
Orsaken till problemet är känd sedan länge; de som studerar i Sverige är tvungna att skriva sig där för att få en fungerande tillvaro. Efter fem års studier blir man av med hembygdsrätten, för så säger lagen. Om man då inte har fyllt 30 år kan man bli inkallad.
Enligt artikeln är det här okänt för många ungdomar. Det låter litet märkligt, men det är möjligt att systemet har känts så tryggt så länge att man har glömt bort risken att bli inkallad. Men den finns där. Och man kan kringgå den.
Det enklaste är att skriva sig på Åland för en sommar innan tiden har runnit ut. Då börjar man om från noll igen.
En annan möjlighet, som tidigare diskuterades i lagtinget, är att man får behålla hembygdsrätten så länge man lyfter studiestöd. Det här ansågs av någon anledning diskriminerande mot andra.
Men varför? Åland har inte utbildning på högskole- och universitetsnivå. Den som vill skaffa sig en högre utbildning är tvungen att göra det utanför Åland. Diskriminerande är det om åländska ungdomar till skillnad från andra inte tillåts skaffa sig högskoleutbildning.
Men i alla fall. Om det är diskriminerande att de som studerar får behålla hembygdsrätten medan de som jobbar blir av med den, då kan man väl lätta på reglerna för alla.
Hembygdsrätten finns stadgad i självstyrelselagen, men där tar man bara upp vilka som skall ha hembygdsrätt – för inflyttade fem års bosättning och så vidare. Det sägs ingenting alls om hur man blir av med den. Där har lagtinget fria händer. Eller kan en utvidgad hembygdsrätt på något sätt stå i strid med de undantag som EU gick med på när Åland anslöts?
En parlamentarisk kommitté har ansett att förlängd hembygdsrätt för studerande är diskriminerande. Samma parlamentariska kommitté sätter tummen ner för förlängd hembygdsrätt för alla. Man har diskuterat tio år i stället för fem innan hembygdsrätten upphör, men det ansågs vara för lång tid. Varför?
Vad kan ske under de fem extra åren som förstör för Åland?
Låter ungdomarna bli att flytta hem tillbaka om de inte riskerar att bli av med hembygdsrätten? De kan ju i vilket fall som helst kringgå lagen genom att skriva sig hemma en sommar.
Vill man att ungdomarna skall ”avålandiseras” för att inte föda fram nya ålänningar, som aldrig har satt sin fot här men ändå har rättigheter? Rättigheter som de blir av med som 10-åringar, ifall det är gränsen.
Om Åland är mån om sina ungdomar så skall man väl inte slänga ut dem. Tillräckligt många stannar borta ändå.
Signalen borde väl tvärtom vara att de som reser bort för att studera eller skaffa arbetserfarenhet är välkomna hem med sina nyförvärvade kunskaper.
Det skulle vara intressant att se någon form av utredning över vad som skulle kunna hända om utflyttade fick behålla sin hembygdsrätt i 10 år. Och hur Åland och världen skulle förändras om hembygdsrätten gällde på livstid.
