Vårdstrejken är nära, men hur ska den sluta?
I dag vet vi. Det finns ett medlingsförslag från riksförlikningsman Esa Lonka, som parterna i konflikten mellan Tehy och ÅHS har att ta ställning till.
Just nu pekar mycket på att det blir en strejk, dels för att landskapets förhandlare inte vill öppna Pandoras ask i lönefrågan, som är avgörande för Tehy, dels eftersom stridsviljan hos sjuksköterskorna är stark.
Många inom vårdfacket och inom vården har under de senaste veckorna uttryckt sin förvåning över att politiker och regering inte i störe grad uttryckt sina åsikter, sitt stöd eller motstånd för tehyiterna.
Det kommer de inte att göra heller. I den arbetsfördelning som finns mellan arbetsmarknaden och politiken är uppdelningen strikt. Politiker ska inte uttala sig i en pågående arbetskonflikt med landskapet som part. Om tehyiterna väntat sig sympatiyttringar från olika partier och politiker, så har de misstagit sig.
Landskapet som arbetsgivare representeras av sina förhandlare. Landskapsregering och lagting fastställer budgetramar. Man sitter i skrivande stund och debatterar 2015 års budget i lagtinget, där alla från höger till vänster och från regering till opposition gärna vill överträffa varann i budgetdisciplin och lågt underskott.
Då kommer ingen att säga; Vi stöder sjuksköterskornas krav. Öppna budgeten för ett okänt antal miljoner.
Däremot finns det ett brett politiskt stöd och en stor förståelse både från allmänhet och det politiska fältet att Tehys krav på en förändring är berättigade. Finansminister Roger Nordlund har sagt att det inte längre är en konjunkturfråga, och landskapsregeringen har satt igång en arbetsvärderingsprocess som är rätt väg att gå, men den kom för sent och utan tillräcklig kraft för att övertyga Tehy.
Där finns ändå en av öppningarna till lösningen av konflikten.
Utan att öppna lönebörsen kan arbetsgivaren erbjuda en större pott pengar och en tydlig tidtabell för när jobbet ska vara gjort och man kan skrida från ord till handling.
Skulle man nå fram till en förlikning innan en strejk bryter ut vore det på alla sätt bättre, dels för att en strejk är på många sätt förödande, dels för att det i samma sekund som Tehy marscherar ut från ÅHS blir en mycket större prestigefråga att gå in och jobba igen, än om man genom ett strejkvarsel uppnått en del av det man ville ha.
När denna konflikt är över; kommer det att synas i de Tehy-anslutnas börsar?
Knappast särskilt mycket. Om allt går väl kommer förbättringar för arbetsvillkor, -tider och ledning. Den striden man nu kan vinna (som alls inte återspeglar vad tehyiterna är värda eller hur lång deras utbildning är), är för framtiden, för de nya som kommer in i branschen.
Detta är analysen, skriven dagen före vi vet bättre, och med samma dilemma som vi alla befinner oss i. Vårdpersonal, all vårdpersonal i kvinnodominerade yrkeskategorier borde få högre lön. Det är en skriande orättvisa att så inte skett. Kvinnor som organiserar sig ska ställa krav, för andra sätt verkar inte finnas att nå målet.
Och, å andra sidan: hur ska det gå? Verkligen. Hur ska det bli rättvist gentemot andra lågavlönade grupper, hur ska landskapets ekonomi bära en kostnadsökning? Vem ska få mindre lön, om mer åt alla inte är vägen?
