Vårdreformen blir klar, men har den stödet?
Riksregeringen lovar att föra arbetet med landskaps- och vårdreformen i mål den här mandatperioden.
Men har reformen stöd av en majoritet i riksdagen?
Riksregeringens landskaps- och vårdreform har varit det stora politiska projektet under mandatperioden. Med drygt två veckor kvar tills riksdagens ska avsluta sitt arbete och gå in i valrörelsen har prognoserna blivit allt mer pessimistiska.
Men under onsdagseftermiddagen tog reformen ett steg närmare genomförande. Regeringen lovar nu enligt Svenska Yle att reformarbetet ska tas i mål den här mandatperioden. Social- och hälsovårdsutskottet presenterade i går, onsdag, sina lösningsförslag på det grundlagsutskottet hade anmärkt på.
Det betyder att själva behandlingen av lagpaketet har en chans att klara tidsramen, ett av de stora frågetecknen har därmed rätats ut till ett utropstecken om man ska tro att regeringens planer håller.
Det betyder dock inte att saken är klar.
Den redan tidigare svaga majoriteten för förslaget har ytterligare fått sig en törn i veckan.
Regeringen har hittills kunnat samlas kring det stora reformpaketet genom att kohandla om de olika delarna. Statsministerpartiet Centern har fått igenom landskapsdelen av reformpaketet. Förhoppningen är att maktkoncentrationen i landet inte ska bli för Helsingforscentrerad vilket är helt i linje med Centerns politik.
Samlingspartiet å sin sida har valfrihet inom vården som en viktig ideologisk komponent i det stora reformarbetet.
Tidigare i veckan meddelade tre ledamöter från Blå Framtid att de ställer sig tveksamma till lagpaketet. En aspekt de har anmärkt på är just valfriheten som har varit viktig för Samlingspartiet. Efter ett krismöte gav sedan Blå reformen grönt ljus, i alla fall under den fortsatta behandlingen och utan att ge besked om de tänker rösta för eller emot i en eventuell omröstning.
Om man inte kan hitta en kompromiss är risken stor att majoriteten för reformen är borta. Då spelar det längre ingen roll om reformen blir klar eller inte, utan majoritet röstas förslaget ner.
Med så stor osäkerhet skulle regeringen Sipiläs mest taktiska drag ha varit att inte föra reformen till riksdagen alls. Den kunde ha försökt förhala behandlingen i utskottet och sedan skyllt på att tiden gick ut.
Nu säger man sig vara beredd att köra hela vägen in i kaklet. Tiden får utvisa om det är en väl avvägd risk för att hålla majoriteten eller ett sista desperat försök att slippa åka på en pinsam förlust i sitt prestigeprojekt med bara veckor kvar till valet.
För Ålands del skulle en landskaps- och vårdreform betyda extra pengar i kassan. Den ändring av självstyrelselagen som tidigare i år godkändes av riksregeringen hängde ihop med att Ålands finansieringsmodell utgjorde ett hinder för reformen.
Hur mycket pengar Åland får är nämligen fortsättningsvis kopplat till landskaps- och vårdreformen. Ingen reform betyder alltså en ökning med cirka tre miljoner, istället för tio.
Men om landskaps- och vårdreformen inte blir av betyder det också att det blir nya förhandlingar om avräkningsgrunden.
Reformarbetet har likt en boxare varit nere för räkning flera gånger, men ytterligare en gång har regeringen kravlat sig upp på fötter och fortsatt. Nu är det sista ronden, och bara knock out räknas.
