Var är klimatuppföljningen?
Åland har en egen energi- och klimatstrategi och har undertecknat Paris-avtalet. Ambitionen är att minska koldioxidutsläppen med 60 procent jämfört med 2005 fram till 2030. 2015 konstaterades det att vi var halvvägs.
Men sedan dess har ingen uppföljning gjorts. Trots att klimatkrisen bara blir mer akut.
I slutet av april 2017 briserade nyheten om att de åländska hushållen är de värsta koldioxidutsläpparna i EU. De åländska utsläppen kopplade till boende uppgick till 5,5 ton koldioxid per person enligt en norsk studie. Det fanns delade åsikter om allt verkligen räknats rätt, men Ålands egna statistik från 2015 visar att läget är än värre. Ålands koldioxidutsläpp låg då, i det lägre spannet av beräkningar, på drygt 8,6 per capita.
Den hållbara rekommendationen för att kunna klara 1,5 graders målet är 0,7-1,5 ton per capita.
Regeringen har haft hållbarhet som ram för sin politik och det finns en uppsjö av målsättningar som landskapet satt för sitt klimatarbete. Det ultimata målet är att vara helt koldioxidneutrala 2051.
Det som det finns desto mindre av är uppföljningar. Inga nya, omfattande uträkningar på koldioxidutsläpp har gjorts sedan 2015. Detta trots att klimatkrisen de senaste åren blivit än mer konkret. Det är oerhört beklagligt.
En uppdatering för 2018 skulle varit nödvändig, att det sen ännu inte heller kommit någon 2019 är mer än beklagligt. Det är rent av uppseendeväckande.
Gång på gång genom årens lopp har konkreta planer och uppföljningar efterlysts. Det är svårt att få ett grepp om hur långt vi faktiskt kommit på vägen mot ett klimatneutralare samhälle.
Hösten 2018 var det prat om en koldioxidbudget för Åland, som kunde fungera som redskap för både privatpersoner och för samhället i stort. Men inte heller det arbetet har förts i hamn. Miljöminister Camilla Gunell konstaterar att man prioriterat konkreta åtgärder framom statistik. Men hur ska man veta vilken effekt åtgärderna har om man inte har något att jämföra med?
Intentionerna för det åländska klimatarbetet är goda och grunden har lagts för kommande utsläppsnedskärningar, bland annat i form av vindkraftsstöd. Men som författaren Peter Drucker konstaterar i sin bok om grundläggande management, ”det som räknas, hanteras”.
Det är svårt att följa utvecklingen av en klimatstrategi utan att göra konkreta mätningar av utsläpp. Vi behöver veta hur mycket Åland och ålänningarna bidrar till klimatkrisen, så att vi vet att vi är på rätt väg i att vara en del av lösningen.