Välkommet löfte om transparens
Lantrådet Katrin Sjögrens (Lib) löfte om en total genomlysning av elhybridhaveriet är välkommet.
Nu gäller det också infria det: full transparens måste råda, även om det riskerar hela regeringsbygget.
I en intervju i gårdagens Nya Åland säger Katrin Sjögren att formen för genomlysningen inte är klar. Blir det en haverikommission, en revision eller något helt annat? Det är faktiskt underordnat, så länge det blir någon utomstående som tar sig an jobbet.
Det finns goda skäl att betvivla politikernas självsaneringsförmåga. Speciellt eftersom det pågår en uppenbar kamp om sanningen just nu. Följer man den allmänna debatten och de resonemang som politikerna själva för så är det minsann lätt att bli bortblandad av alla motsägelser.
Rapporteringen har den senaste veckan i stort kretsat kring huvudrollsinnehavaren Veronica Thörnroos (C). Det förstås med rätta. Hon hade det övergripande ansvaret i landskapsregeringen som sade upp avtalet.
Men hon har sannerligen inte varit ensam i det här.
På, åtminstone, en punkt har Thörnroos haft helt rätt i sina intervjusvar. Hon genomförde den politik som det fanns en beställning på. Centerns lagtingsgrupp på nio personer tog också sina platser i parlamentet med hjälp av motståndet mot färjan. Det gav posterna vice lantråd, finansminister och kulturminister. Att riva avtalet godkändes av regeringspartierna (minus MSÅ) och flertalet ministrar. Ja, till och med ett par liberaler hejade på.
Att därför ställa en person vid skampålen och nöja sig med det är att förenkla bilden av händelseförloppet.
Därför är den utlovade granskningen nödvändig. Även om den kan orsaka en nästan omedelbar regeringskris. För den uppenbara följdfrågan blir vad som händer när utredningen är klar? Om det kommer fram att både nuvarande ministrar och högt uppsatta lagtingspolitiker har agerat fel, kanske till och med i strid med tjänstemannaplikten – kan de fortsätta? Och om regeringspusslet inte håller, kan regeringen sitta kvar?
Katrin Sjögren undviker i gårdagens Nya Åland frågan om Veronica Thörnroos borde avgå från talmansposten. I sak är det riktigt. Det är lagtinget som bestämmer. Men valvinnaren och ledaren för det största partiet har faktiskt inflytande, om och när hon vill.
Regeringspusslet är en förhandling som sträcker sig bortom ministerposterna. Talmansposten är en del som knappast byts utan konsekvenser för helheten. Och hur blir det om flera, eller andra, anses ha bidragit till elhybridhärvan? Det kan bli en lagtings- och regeringsrumba som ställer till det rejält för majoriteten.
Löftet om att utreda hybridhaveriet ger Katrin Sjögren arbetsro. Det kan också vara ett sätt att köpa sig lite tid. Risken är att löftet om transparens resulterar i det motsatta. Det kan, i värsta fall, bli ett sätt för nuvarande lantråd att fortsätta skjuta problemen framför sig. Till exempel att begränsa allmänhetens insyn ”tills utredningen är klar”. Låt oss hoppas att det inte går så.
Faktum är att löftet om full transparens faktiskt kan infrias redan i dag. Det finns exempel ur den egna förvaltningen.
I långköraren Pedago mot Åda, där Pedago inte fick ut offentliga handlingar med hänvisning till ”pågående ärende” (det vill säga samma motivering som nu), beslutade dåvarande näringsminister Fredrik Karlström (MSÅ) att offentliggöra de efterfrågade handlingarna med omedelbar verkan. Och motiveringen var mitt i prick.
”Tjänstemannen ansåg att ett ärende som är under beredning inte ska lämnas ut, men jag resonerar som så att om man har hållit på med ett ärende i sex, sju år och inte har något slutdatum kan alla handlingar som blir offentliga lämnas ut redan nu. Det finns inget i de begärda handlingarna som inte blir offentligt när förvaltningen anser att ärendet är klart och då kan handlingarna som är under beredning lika bra lämnas ut.”
Katrin Sjögren var tydlig med att om landskapet väljer att begära prövningstillstånd i Högsta domstolen (vilket verkar vara onödigt om man lyssnar på Björn Sandvik, professor i privaträtt vid Åbo Akademi, i Ålands radio i fredags) så handlar det uteslutande om att få ner skadeståndet – alltså diskonteringsräntan. Allt annat borde, om man följer Karlströms praxis, redan nu bli offentligt.
Om landskapsregeringen vill vara transparent, varför inte börja redan nu?
En granskning av elhybridhärvan krävs för att återupprätta förtroendet för landskapets politiker. Men hur Katrin Sjögren hanterar konsekvenserna av den utredningen blir minst lika viktigt.
