Välj rätt bananer!
I dag, den 5 juni, infaller Världsmiljödagen, FN:s temadag som uppmärksammar miljöarbetet världen över.
Men vad kan vi här på Åland göra? Ett enkelt – men viktigt – steg är att helt sluta konsumera icke-ekologiska bananer.
Framför allt borde butikerna sluta saluföra de giftbemängda frukterna.
Världsmiljödagen initierades av FN i anslutning till världsmiljökonferensen i Stockholm 1972, och har genom åren utvecklats till den största offentliga plattformen för initiativ inom miljöarbetet världen över. I år står Colombia värd, och årets huvudtema är ”biodiversitet”.
Men vad har vårt lilla örike med biologisk mångfald i Sydamerika att göra?
En direkt koppling är bananer. Colombia är en av världens största producenter av bananer, och här på Åland äter vi ungefär 3 miljoner bananer per år (givet att vi äter ungefär lika många bananer som svenskarna gör, cirka 100 stycken per invånare och år).
Det är dock stor skillnad på banan och banan. Att bananodlingen i världen är en av de mest besprutade torde i dag vara mer eller mindre allmänt känt. Vi vet också att icke-ekologiska bananer innehåller flera typer av giftrester, i skalet men även i fruktköttet, gifter som alltså drabbar konsumenten.
I konventionell odling av bananer används flera kemikalier som är förbjudna i Europa. ”De som drabbas hårdast av gifterna är miljön, odlarna, lantarbetarna och deras familjer. Fortfarande används ett av världens farligaste bekämpningsmedel, parakvat. Det skadar naturen då det lagras i jorden och läcker ut i vatten och kan skada vilda däggdjur. Människor som exponeras under en lång tid kan i värsta fall drabbas av lungkollaps. Ämnet är förbjudet i Sverige och EU sedan länge”, skriver Naturskyddsföreningen i Sverige om den i alla avseenden ohållbara produktionen.
Forskaren och bananexperten André Gonçalves framhåller samtidigt att jordbrukare som odlar ekologiskt genom så kallat trädjordbruk, där flera olika grödor och växter blandas för att skapa ett naturligt ekosystem med biologisk mångfald, faktiskt oftast producerar mer bananer och tjänar mer pengar. Och detta alltså utan att behöva använda giftiga bekämpningsmedel och konstgödsel.
Men varför ställer då inte alla om till ekologisk odling?
– Jag tror att det största hindret för en ekologisk omställning sitter i människors huvuden. Vi måste förändra hur människor tänker. Jag tror på konsumenternas makt. Köp ekologiskt! är Gonçalves enkla svar.
Ökad medvetenhet och efterfrågan på ekologiska bananer har under senare år gjort att de i princip inte kostar mer i butikerna än de icke-ekologiska bananerna. Medan prisskillnaden på andra varor kan vara stor, beroende på om man väljer ekologiska produkter eller inte, handlar det i bananernas fall om en prisskillnad på ett fåtal cent per kilo.
Det är alltså ytterst enkelt att bidra till bättre arbetsförhållanden och större biologisk mångfald i Colombia, och i slutändan till en mera hållbar värld – och samtidigt kraftigt minska det egna intaget av gifter – genom att välja rätt bananer.
Men det hela handlar också om ett delat ansvar mellan försäljare och konsument. Här har de åländska handlarna hittills visat upp en ohållbar senfärdighet. I flertalet svenska butiker saluförs sedan flera år tillbaka endast ekologiska bananer, medan de giftbesprutade alternativen fortsätter att ståta i frukthyllorna bredvid de ekologiska bananerna i butikerna här hemma. Konsumenternas makt är stor, genom att sluta köpa giftiga bananer försvinner de småningom från hyllorna. Men de åländska handlarna borde också vara proaktiva genom att omedelbart sluta sälja de giftiga frukterna. Det finns inga godtagbara incitament för att fortsätta.
