Våga prioritera jämställda löner
Rättvisa löner är rimligt men dyrt.
Nu krävs politiker som vågar prioritera jämställda löner framom andra satsningar.
Innan sommarsemestrarna ska den vara klar. Slutrapporten om arbetsvärderingen bland landskapsregeringens anställda. Den som är tänkt att ligga som grund för den framtida lönesättningen bland offentligt anställda.
Förväntningarna är högt ställda. I många år har landskapet försökt genomföra en arbetsvärdering där man utreder vilka tjänster som är likvärdiga. Hittills har alla tidigare försök strandat.
Antingen har förslagen ansetts vara kosta för mycket eller så har det skurit sig mellan de förhandlande parterna.
Kosta kommer det att göra också den här gången och parterna är fortfarande inte helt överens. Men nu pekar allt på att arbetsgruppen, ledd av landskapsregeringens avtalschef Tiina Robertsson, presenterar en enig slutrapport.
Ambitionsnivån i gruppen har varit hög. Målsättningen har varit att jämföra olika yrkesgrupper med varandra. Det är en svår uppgift. För hur jämför man en brandman med en förskolelärare eller en lagberedare och en lärare? Räkna med att det blir högljudda diskussioner när rapporten presenteras.
Än så länge är arbetsgruppens arbete inte offentligt. Men utifrån det Nya Åland erfar finns det farhågor om att jämställdhetsperspektivet har åsidosatts i arbetet.
Landskapsregeringens huvudintresse är att de föreslagna ändringarna ska kosta så lite som möjligt. Har man den utgångspunkten blir det inte några jämställda löner eftersom det kommer att kosta att höja kvinnornas lönenivå till männens.
Att kvinnor och män ska ha jämställda löner är inget nytt påhitt. Om rapporten visar sig ha åsidosatt jämställdhetsperspektivt borde externa jämställdhetsproffs tas in för att se vad man kan göra. Det finns massvis med kunskap på och utanför Åland som säkert kan vara till en stor hjälp för att projektet ska nå önskad effekt. Våga be om hjälp.
Den stora frågan är ändå om det finns pengar. För utan pengar blir det inte jämställda löner, eftersom männen knappast går med på att solidariskt sänka sina.
Det finns aldrig tillräckligt med pengar för att förverkliga allt. Därför måste politikerna prioritera. Hittills har samtliga regeringspartier varit rörande eniga om att en arbetsvärdering måste göras. I regeringsprogrammet slår fast att Åland ska ha jämställa löner 2020.
Det låter bra. Men ingen har fortfarande sagt hur mycket pengar man är beredd att satsa. Med många kvinnliga anställda blir det ingen billig omställning. Men politiker som är för jämställdhet måste också vara beredda på att det kommer att kosta.
Ur ett ekonomiskt perspektiv kan det dessutom vara värt att satsa på att ge framför allt lågavlönade kvinnor mera pengar i plånboken. Forskning visar att de pengar som satsas på personer med lägre inkomst i större utsträckning gynnar ekonomin eftersom de spenderas i större grad än hos höginkomsttagare.
En löneökning för lågavlönade kvinnor kan alltså gynna den åländska ekonomin. Den primära anledningen till att höja kvinnornas löner bör ändå vara att det är arbetsinsatsen, inte könet som avgör vad vi får i plånboken.
