Våga lyfta fram förebilderna för näringslivets skull
Åländska ungdomar vill helst ägna sig åt media i sina yrkesliv. Framtiden är med andra ord mörk.
Missförstå rätt; att jobba med journalistik eller annan media-verksamhet är det roligaste man kan göra. Men utbudet av arbeten inom den här branschen är försvinnande litet och dessutom minskande. Därför är Ålands näringslivs rapport Attitude 2012, som gjort bland 151 17-åringar på Åland, en dyster läsning.
Samma sinnesstämning kommer vid fler ställen i rapporten. Exempelvis är det färre än tio procent av eleverna som vill jobba inom miljösektorn i framtiden, och bara runt 30 procent anser sig behöva kompetens inom miljöområdet i sitt kommande yrkesliv. Det i en bransch som är det hetaste heta i debatten runt om i Europa i allmänhet och i norden i synnerhet.
Inte heller finanssektorn eller it-branschen verkar locka de åländska ungdomarna i någon större utsträckning, trots att jobben redan finns där.
Självfallet är det inte på något sätt ungdomarnas ”fel” att svaren ser ut så här. Unga människor ska ha drömmar, och ska hoppas att uppnå dem en dag. Men för de som är ansvariga för samhällsbygget, politiker och näringsliv till exempel, bör rapporten ge tillfälle för eftertanke.
Det kommer bli bekymmersamt framöver om inte matchningen mellan elevernas bild av framtiden och den som verklighetens arbetsmarknad bjuder inte synkar bättre än den gör i Attitude 2012.
Ålands näringsliv satsar extra för att nå ut till unga. En heltidstjänst är avdelad för att jobba enbart med förhållandet mellan skola och näringsliv, och man trycker på politikerna för att nå ytterligare samarbete.
Just samarbete mellan skola och näringsliv är lika nödvändigt för samhället som det är känsligt område. Vi vill inte ha en skola där villkoren är dikterad av näringslivet, men å andra sidan är en av skolans uppgifter att utbilda skicklig blivande arbetskraft för näringslivet.
Ett annat område som tappat sin attraktionskraft bland unga är det egna företagandet. Att starta företag, jobba hårt och bygga sin egen framgång är i mångas ögon en sinnebild av Åland. Men bara sex procent av eleverna i andra ring ser sig själva som företagare i framtiden.
Det, om något, är en alarmsignal. Senaste årsskiftet fanns det 2.350 företag fördelat på de 28.000 ålänningarna. En hög siffra och en siffra som ger en del av bakgrunden till det åländska välståndet.
Men om framtidens studenter inte längre tror att framgången går att bygga med egna händer, utan hellre ser sin framtid som anställda i stora företag (över hälften vill jobba i företag med minst 10 anställda, en tredjedel i företag med minst 50) finns risken att antalet företag på Åland tunnas ut med tiden.
Kanske ligger det i tiden att unga i dag inte vill jobba allt för hårt för pengarna, kanske är det helt enkelt så att de goda förebilderna inte lyfts fram tillräckligt.
I det åländska näringslivet finns fantastiska framgångssagor. Folk som byggt upp stora förmögenheter från ingenting, som förändrat samhället de lever i tack vare sin företagsamhet. Varför inte bygga upp en talarbank av framgångsrika män och kvinnor som skolorna får boka in för att föreläsa för ungdomarna?
Näringsliv, skola och det politiska måste gå hand i hand för att bygga framtidens arbetsmarknad. Och det är dags att ta den uppgiften på allvar – det är det tydliga buskapet som Ålands 17-åringar sänder i rapporten.
