DELA
Foto: Jonas Edsvik

Vad ska Ålands Radio prioritera?

Mer pengar eller annat uppdrag. Det är Ålands Radios kommentar om den nya mediavgiften.

Om det blir det senare så måste man göra tuffa prioriteringar.
När den nya radio-vd:n Emil Eriksson tillträdde i början av året låg stort fokus på att uppgradera Ålands radios teknik. Efter haveriet med Smedsbölemastens reservkraft under stormen Alfrida blev det tydligt vilket viktigt ansvar public service har just i kristider.

”Ålands Radio har en betydande roll i befolkningsskyddet. Vi sänder ut nödinformation och räddningsinformation”, står det att läsa i radions handbok.

Men public service har också ett ansvar att ”förse allmänheten med information, kunskap och kultur”.

I ekonomiskt krassa tider är det nu dessa två plikter som ställs emot varandra.

Som Nya Åland återkommande rapporterat om ersätts tv-avgiften av en allmän media-avgift via skattesystemet från och med den 1 januari 2021. Enligt Ålands Radio kan intäkterna gå ner med mellan 100 000 och 150 000 euro när den nya medieavgiften införs. Från radions sida är man i grunden är positiv till en medieavgift som ett sätt att finansiera verksamheten, men ser nivån på avgifterna som ett stort problem.

”Vi anser att man i samband med införandet av medieavgiften borde ha gjort en indexjustering för de senaste tio åren”, säger Emil Eriksson i tisdagens Nya Åland.

Han konstaterar att om man inte får mer medel så kan man inte fortsätta den nuvarande verksamheten. Det finns enligt bolaget inga marginaler att ta av längre.

I början av året aviserade man ambitiösa satsningar på både teknik och grävande journalistik. I någondera ända måste man kompromissa om pengarna tryter.

Teknikskulden som radion lider av är allvarlig ur en beredskapssynpunkt. Om man ser till public service-uppdrag är det första, att sända nödinformation, livsviktigt och behöver ha högsta prioritet. Uppdaterad teknik behövs också för att kunna garantera samhällsuppdrag nummer två, att bistå allmänheten med relevant information på dagsbasis.

Men satsning på grävande journalistik är också det viktigt. Skattefinansierad public service har möjlighet att sätta tid på just djuplodande och granskande journalistik.

Det är alltså en svår balansgång för radion i spartider.

Om man får tro forskningen är det tekniken som just nu behöver vara i fokus. Reuters institut för mediaforskning konstaterade 2016 att finska Yle och BBC är de två ledande public service-bolagen i Europa. Orsaken var att bägge sett teknologi som en möjlighet snarare än ett hot och att man lyckats anpassa sig till ett förändrat medielandskap. Speciellt användning av sociala medier hyllades av Reuter.

Dr Rasmus Kleis Nielsen som leder Reuters forskningsinstitut gav då detta råd för public servicens framtid:

”För att fortsätta vara relevant och nå en bred publik måste de anpassa sig ännu snabbare än de tidigare gjort”.

Ålands Radio vill vara ett modernt mediebolag. Moderna tider är krassa tider just nu.

Det är få mediebolag som har goda marginaler, men man ska inte underskatta kreativitet och nytänkande. Sparkrav behöver inte alltid vara något dåligt. Det kan vara den rockad som behövs för att skaka sig loss ur de ”gamla hjulspåren” som Eriksson säger att man till viss del fastnat i. Men då måste man göra svåra prioriteringar.

Här kanske en medborgarenkät kunde vara på sin plats. Om vi ska betala för servicen så borde ålänningarna, gammal som ung, få tycka till om vad radion ska prioritera och fokusera på.

För verksamheten är viktig för oss alla.