Vad kommer först – ägget eller komposten?
En finländsk familj slänger ungefär var femte matkasse direkt i soporna.
Det är dumt, ja rentav korkat.
Hur skulle det kännas att slänga sedlar och slantar till ett värde av 125 euro i soporna? Inte särskilt bra.
Medelfinländaren slänger 125 euro per person och år i form av matrester; en halvtetra mjölk här, en risig broccoli där. Plötsligt har 125 euro försvunnit.
I en familj på fyra blir det drygt 500 euro per år. Det är en flygresa till Paris för sagda familj.
I våras startade Marthornas kampanj Svinnkampen. Kampanjen går ut på att dels medvetandegöra finländarna på hur mycket mat som varje år slängs, dels ge lösningar på vad man kan göra av maten.
Varför behövs en kampanj som handlar om matrester? Jo, för att finländarna i medeltal slänger 24 kilo ätbar mat per person. Värdet på maten som slängs är totalt cirka 200 miljoner. 200 miljoner rakt i soporna – vad kan man få för den summan?
Som exempel kan nämnas personalkostnaderna på Ålands hälso- och sjukvård som i år budgeterats till 53,5 miljoner, klumpsumman för 2016 beräknas bli 219 miljoner euro och mjölkproducenterna behöver 100 miljoner extra av EU. Att hushållen slänger mat för 200 miljoner euro ter sig i huvudlöst, och det är väl också vad Marthorna ansett.
Martharörelsen grundades 1899 under namnet ”Bildning i hemmet” och dagens marthor har förmått ta honnörsorden med sig i modern tid. Genom åren har Marthorna profilerat sig som en slags vardagsänglar. De förmedlar praktisk allmänbildning och Svinnkampen är inget undantag.
De lär ut allt från hur man filear en fisk till hur man kokar broccolisoppa på en spik. Det är kunskap som försvunnit men som bevisligen behövs: 125 euro i soporna pekar rimligen på ett kunskapsglapp.
Problemen ligger på två nivåer. Mat som är ätbar slängs för att konsumenterna litar mer på bäst före-datumet än på sina egna sinnen, och mat som någon gång varit ätlig försummas och blir gammal. Årligen slängs till exempel 20 miljoner kilo fullt ätbara mjölkprodukter och 11 miljoner kilo ägg.
Orsakerna till att så mycket mat slängs beror enligt en undersökning av Kuru på tidsbrist, ändrade planer och dålig planering. Rimligen hänger de tre faktorerna ihop. Dålig planering innebär tidsbrist, tidsbrist leder till dålig planering, ändrade planer förorsakas av tidsbrist.
Planeringen är central för att mindre mat ska slängas. De som handlar ofta slänger ofta, har det visat sig. Gör man däremot en veckoplanering, minskar ofta både stressen och matsvinnet.
Man ska bara ha tid att göra den där veckoplaneringen.
Förutom matsvinnets påverkan på plånboken, påverkar matsvinnet också i miljön. Maten påverkar klimatet under hela livscykeln, kan man läsa på Svinnkampens hemsida. Djuruppfödning, odling, utsläpp från matfabriker, förvaring och transport belastar miljön. Till råga på allt ger förstås också avfallshanteringen utsläpp.
Att maten belastar miljön medan den växer och förädlas för att bli uppäten är en sak, men att maten belastar miljön för att slängas och därmed fortsätta belasta miljön, är rent oförstånd.
ger konkreta tips för att matsvinnet ska minska: Inventera förråden innan du handlar, använd dina sinnen innan du slänger, använd hela råvaran och var kreativ.
Det låter som självklara råd.
Självklart ska man kolla om man har potatis innan man köper ny. Självklart ska man smaka på mjölken innan man slänger den, självklart kan man använda hela broccolin och självklart går det att göra paj av laxresterna.
Fast det självklara blir inte verklighet i vardagen. Det självklara blir kompost.
