Vad kan göra Norden spännande i Norden?
I går tillträdde Islands nyvalda president. Någon utanför Island som minns vem?
Danmark firade i dagarna för första gången en officiell färöisk flaggdag – med att hissa en felkonstruerad flagga!
Hur är det ställt med kunskaperna i Norden om Norden? Fem länder, tre autonomier, tre kungahus, två republiker. Visst kan vi det. De flesta flaggorna klarar vi också. För det mesta…
Partierna är det knepigare med. Ta Island som exempel – detta skall nämligen handla om Island. I senaste alltingsval ställde elva (!) nya partier upp utöver de etablerade. Visserligen klarade bara två av dem gränsen för inval, men efter det har det ena av dem, piratpartiet, blivit störst i opinionsmätningarna. Hört om det? Stödet var hela 43 procent vid en mätning
i våras i samband med avslöjandet i de så kallade Panamadokumenten att statsminister Gunnlaugssons familj placerat pengar i skatteparadis.
Efter alla ekonomisk eländen som landet har gått igenom sedan den totala ekonomiska kraschen 2008 var det tänkt att Gunnlaugssons regering skulle motarbeta korruption och fusk, så man kan förstå islänningarnas ilska när avslöjandena kom. Gunnlaugsson tvingades avgå och nyval väntar i höst.
Det vi minns av Island den här sommaren är fotboll. Och ”vulkanen”, ett nästan magiskt ”HUH” som fick arenorna att skälva där det var islänningar på plats under fotbolls-EM. Efter en strålande insats åkte islänningarna hem som segrare, även om det inte blev medalj.
Att islänningarna också valde president i juni medan fotbolls-
yran var som störst märktes knappt utanför landets gränser. En partilös akademiker, Gudni Th Jóhannesson, professor i historia vid Islands universitet, tog i går över presidentposten. Valet av en person utanför det politiska etablissemanget ses som en klar uppgörelse med det gamla Island.
Jóhannesson är den hittills yngsta presidenten på Island, han fyllde 48 samma dag som islänningarna firade segern över England i fotboll. Han och hans kanadensiska fru har fyra barn ihop, ”så nu blir det liv och rörelse i presidentresidenset Bessastadir” som en islänning uttryckte det.
Hur mår Island i dag, om man frånser fotbollsyran? Tack bra, låter det som. Turisterna väller in och har hjälpt till att rädda den isländska ekonomin. Turismen har gått om fisket som den största näringen. I år väntas 1,3 miljoner turister, vilket betyder att isländska inte alltid är det dominerande språket på Reykjaviks gator. 330.000 islänningar nästan försvinner i mängden av asiater, amerikaner, britter, tyskar och skandinaver. Men man tar det uppenbarligen med gott mod.
Vad mer? Vulkanen Hekla rör på sig. Vad utbrott kan leda till minns vi från 2010 när rökmolnet efter Eyjafjallajökuls utbrott lamslog en stor del av flygtrafiken i Europa. Fotboll och vulkaner i all ära,
Island är spännande. Men det vardagliga umgänget, var finns det? Hur fungerar det inom resten av Norden? Har EU lagt beslag på all vår uppmärksamhet? Har vi i och med Schengen glömt att vi i decennier före det kunde röra oss fritt inom Norden? Att vi har en solid bas för samarbete utåt? Ett samarbete som kan göra regionen större än de enskilda delarna tillsammans.
Inte kan det kännas vare sig tråkigt eller för litet utmanande för våra politiker?
